Halveringstid och radioaktivitetens fördelar

Halveringstid 
Halveringstid kallas den tiden som radioaktiviteten tar att för att försvinna. Exempelvis kol14, om en människa dör och man ska se hur gammal den är så kan man mäta hur mycket kol14 är (kol14 är ett radioaktivt ämne, för att hälften utav radioaktiviteten ska försvinna så tar det 5700 år. Alltså efter 5700 år så har mängden strålning halverats. Om det då går 5700 år till så har då denna hälft halverats än en gång. Alltså så försvinner bara en fjärdedel utav strålningen som från början fanns där. Men en fjärdedel är hälften utav hälften. Så då finns där kvar en fjärdedel så mycket strålning som det gjorde från början efter 11400 år. Yttligare 5700 år senare så halveras redioaktiviteten som finns kvar.

Radioaktivitetens fördelar
Någonting vi har nytta av är att vi nu mera kan sända radioaktiva strålar mot tumörer. Eller mot celler överhuvudtaget, men i alla fall så kan vi koncentrera den att skickas mot cancersjuka celler. Så det är en klar fördel, nu kan vi i vissa fall bota cancer, i andra fall bromsa den, men i alla fall, vi kan påverka cancern.

En till grej inom sjukvården som vi faktiskt har radioaktiviteten till är när vi ska röntga oss. Om man misstänker att man har en bruten arm/spricka i armen så kan vi lätt skicka röntgenstrålar på armen så att man kan se benen, alltså kan man se ifall något där inne är trasigt.

Det finns en metod som kallas kol-14- metoden. Med den kan vi ta reda på hur gammalt något är genom att mäta radioaktiviteten i något föremål för att se hur mycket det finns. Ifall man vet hur mycket det fanns där från början och hur mycket halveringstiden är och ifall man mäter dagsläget mängd så kan man lätt ta reda på hur gammalt något är, detta kan vara en människa, ett djur, en växt eller vad som helst. Kol-14 är en radioaktiv isotop.

Brandvarnare är också ett exempel, dem är lite, lite radioaktiva. Det hjälper dem att hitta små spår av rök i luften och kan därför larma ifall de hittar något.

Man kan också använda radioaktiviteten i konstgödsel, fast då i liten mängd. Om då det man har odlat har fått i sig mycket radioaktivitet så har det tagit åt sig bra utav gödslet, alltså används det för att veta hur man ska framställa konstgödsel.