Material - Alla föremål som finns är gjorda utav olika material.
Polymerer - Cellulosa (trä, papper), Gummi och plast. Detta är långa molekyler som egentligen är små molekyler sammansatta till långa.
Keramerer och glas - saker gjorda i porslin, lera eller glas. Det är oorgansika material.
Fibrer - tyger, snören, rep, alltså material formade utav långa trådar.
kompositer - När något är gjort utav två olika material
Metaller - föremål utav metall alltså utav en grupp med grundämnen.
Livscykel - Varje material har en livscykel, det betyder alltså hur materialet kommer till, hur det används och hur man gör sig av med det. Från födsel till död.
Livscykelanalys - Det är något som måste göras på alla produkter för att se hur de olika stegen ur ett föremåls liv påverkar naturen.
Materialåtervinning - När man tar vara på något och gör om det på nytt. Tillexempel att man smälter ner använda aluminiumburkar och tillverkar nya.
Återvinning/Återanvändning - Glasflaskor som man har haft läsk i bara diskas innan de fylls med läsk igen, man behöver alltså inte smälta ner föremålet för att använda det igen.
Källsortering - Det är när man i hemmet sorterar soporna typ tidningar, plastförpackningar osv.
Vagga till vagga-principen - Att ett föremål istället för att ha en födsel och sedan dö gå från födsel till födsel på något nytt.
Varför är det viktigt att vi återvinner material i avfall?
För att det inte ska bli för mycket skräp och sådant, dessutom släpper förbränningen ut giftiga gaser och måste renas och dessutom så sparar man på råvaror ifall man återvinner.
Vad finns det för problem med återvinning och hur tror du att det kan lösas?
Det är dyrt att genomföra för tillfället, men jag tror att man bara måste göra det för i längden så kommer man tjäna på det. Så man kan ju antingen bara förstå hur det ligger till och ta tag i problemet eller ifall det saknas pengar höja skatten under en period för en jättesatsning inom ämnet.
Trä/Lignin/Cellulosafibrer - Det är råvaran från ett träd, det är cellulosafibrer tillsammans med lignin som är ett lags "lim" som finns i trädet. Utan det skulle träden vara lika mjuka som blomskjälkar.
Papper - Det framställs genom att cellulosafibrer pressas samman till tunna ark.
Pappersmassa - Det är själva "degen" till pappret.
Massfabrik - Det är där man tillverkar pappersmassan.
Mekanisk Pappersmassa - Man mal sönder träet och blandar det med vatten, lite utan ligninet försvinner, men inte allt, vilket gör så att pappret lätt blir sprött och gult, vilket ändå funkar till tidningspapper och toalettpapper.
Kemisk Pappersmassa - Denna pappersmassan gör ett starkare papper. Man kokar träflisen med olika kemikalier för att få bort ligninet helt och sedan bleks det för att ta bort ligninet helt. Detta används tillexempel när man ska göra böcker eller liknande.
Pappersbruk - Det är dit pappersmassan skickas, där blandas den med lim och vatten innan den pressas ihop till tunna ark.
Ge exempel på vad man kan använda trä till.
Papper, hus, bänkar, tejp och ved.
På vilka sätt kan trä brytas ner och hur kan vi skydda det?
Levande organismer kan bryta ner det med det kan också spricka för att det torkar ut. Vi kan skydda det genom att spruta in något i träet så att inte levande organismer kan äta på det. Man kan också måla, lacka eller olja det.
Berätta hur massindustrin skadade miljön förr i tiden och hur den har blivit mer miljövänlig nu.
Förr så släppte man ut Ligninet rakt ut i vattnet och det tar jättemycket syre, vilket ledde till att livet i vattnet dog. Dessutom så använde man sig utav ett blekmedel som var miljöfarligt.
Nuförtiden så tar vi vara på det som bli över mycket mer ligninet bränns så fabriken får energi och det farliga blekmedlet har bytts ut mot syrgas.
Beskriv utförligt om hur pappret i den här boken tillverkats.
Först så har trädets huggits ner, transporterats till en massfabrik där mal sönder träet och kokar det med kemikalier för att få bort ligninet helt. Sedan så har man blekt pappersmassan för att få bort det allra sista ligninet så att pappret ska kunna bli starkare. Sedan så har det skickats till ett pappersbruk där det blandas med lim och vatten för att sedan pressas ihop till tunna ark.
Plymer - Det är grekiska och betyder "lång kedja", det är en lång kedja med småmolekyler.
Monomer - Det är de små molekylerna man börjar skapa plast utav.
Polymerisation - Så heter reaktionen som bildas när man med kemiska ämnen kopplar ihop de små molekylerna.
Polyten - Om man tillverkar plast genom att ta kolvätet eten, kopplar bort dess dubbelbinding för att festa en till etenmolekyl osv. så blir det plasten Polyten.
Termoplast - Detta är en plast som kan smältas och formas om.
Härdplast - Denna plasten kan inte smältas och formas om, ju mer man värmer den desto hårdare blir den.
Materialåtervinning - Detta är när man smälter ner något för att sedan forma om det till något annar.
Kemisk återvinning - Det är när man återvinner byggstenarna i plasten. Man hettar alltså upp plasten utan syre för att få en blandning utav monomerer och andra ämnen.
Energiåtervinning - När vi eldar upp plasten så tar vi vara på värmen och gör energi utav den.
Beskriv hur plast kan återvinnas på olika sätt.
Man kan antingen återanvända den i samma form som den redan är, tillexempel ta lego och sälja vidare på en loppis. Man kan också skicka den till materialåtervining där plasten smälts ner och man skapar en ny produkt utav samma plast och man kan också skicka den på kemisk återvinning där man hettar upp plasten utan syre för att få loss monomererna.
Gummiträd - Det är de träden som man utvinner Latex ifrån.
Latex - Latex är gummit fast löst i vatten, det får man ifrån gummiträden.
Rågummi - Ifall man låter Latex vara ett tag så kommer vatten separeras ifrån gummit och då blir det rågummi.
Elastisk - Det är ett material som man kan töja ut som sedan drar ihop sig igen. Som en hårsnodd eller ett gummiband.
Vulkanisering - Detta är alltså processen hur man får rågummi till gummi. Man blandar alltså rågummit med svavel. Det får gummit att inte reagera med vädret samtidigt som det fortfarande behåller sin elastiska egenskap.
Syntetgummi - Detta är gummi som forskarna skapat utav råolja.
Regummering - Ifall man ska återanvända ett däck så lägger man ett tunt lager nytt gummi runt det.
Hur är gummimolekylen uppbyggd?
Det är polymerer fast ihopknycklade, detta gör så att de verkar kortare än vad de är, detta gör så att gummit får sin elastiska egenskap.
Förklara varför gummi är elastiskt.
För att molekylerna är ihopknycklade. Detta gör så att ifall man drar i det så blir det längre, men när man släpper så kommer det bli kortare igen.
Berätta hur gummi kan återvinnas.
Gummi återvinns genom att man kyler ner det till -200°c och då krossar men det till ett fint pulver och separerar det ifrån andra material som det satt ihop med innan. Sedan blandas det med nytt gummi.
Keram/Keramik - Det är någonting som är gjort utav lera. Typ keramik, det använder man sig utav när man gör lerkrukor. Porslin är också keramik fast med en speciell sorts lera som bränts i en extra varm ugn. De är gjorda utav oorgansika ämnen och sandkornen de är utav är v'ldigt små. När man bränner dem i ugnen så smälter dem samman.
Glaskeram - Det är ett ganska nytt keramsikt material, används till ungsformar tillexempel.
Vilka egenskaper har nästan alla keramer?
De består utav oorgansika ämnen som smälter ihop i ugnen.
Ge tre exempel på vad keramer kan användas till.
Ungsformar, Lerkrukor och kaffemuggar.
Glasblåsarpipa - Det var ett föremål man använde förr för att forma glaset. Det var format som ett metallrör med en tratt på ena sidan.
Kvartsglas - Om man smälter vanlig sand och låter den svalna så får man kvartsglas.
Sodaglas - Det är det vanligaste glaset vi använder till dricksglas, fönster osv. Detta får man ifall man tillsätter kalksten och soda i glaset. Vanligt glas har en smältpunkt på 1700°c men detta får smältpunkten att sjunka till 1000°c.
Härdat glas - Detta får man ifall man kyler ner smält glas snabbt. Det uppstår sprngningar i glaset vilket ger det en egenskap att hålla mycket bättre.
Lamellglas - Det är två eller flera glasskivor som hålls samman med hjälp utav plast. Detta används bland annat till vindrutan på en bil.
Vilken är den viktigaste ingrediensen i allt glas?
Sand.
Vad är pyrex och kristallglas och vad används det till?
Pyrex är ett glas som man använder i en kemisal, det är extra bra på att tåla temperaturförändringar och kemikalier, för att få denna sortens glas så tillsätter man Borjoner i det.
Kristallglas kan man använda till kristallkronor och till speciella vinglas. Man byter ut sodan mot kaliumkarbonat och lägger till blyoxid för att framställa detta.
Hur kan glas återanvändas?
Man kan återvinna det genom att panta det. De diskas ur och fylls med ny dryck. Eller så smälts de ner och blir nya flaskor eller burkar. Man måste vara noga att sortera färgat glas med färgat glas och ofärgat med ofärgat.
Fibrer - Det är material i långsmal form, typ trådar. Det är ganska korta, men vi kan spinna ihop dem till långa och tjocka trådar.
Konstfibrer - Det är när vi människor kan tillverka fibrer utan att använda oss utav naturliga som det blir konstfibrer.
Syntetfibrer - Om råvaran är olika plastpolymerer så får man syntetfibrer.
Syntetmaterial - Tyg som är gjort utav syntetfibrer (exempel polyester) kallas syntetmaterial.
Kolfibrer - Det är stora organsika molekyler.
Glasfibrer/Stenfibrer - Detta är oorgansika fibrer. Om man sprutar smält glas eller sten igenom ett litet hål så bildas det glasfibrer eller stenfibrer.
Fiberoptik - Det är ifall man använder glasfibrer eller syntetfibrer för att överföra ljus.
Komposit - Det är när man kombinerar två olika material för att nyttja de bästa egenskaperna hos åda materialen.
Armerad betong - Ifall man lägger ett nätverk utav järnstänger på ett ställe innan man lägger över betong kommer den bli mycket mer hållbar och få fler bra egenskaper, kompositen kallas då armerad betong.
Armering - Det är själva järnstångsnätverkat som kallas armering.
Ge några exempel på naturligt fibermaterial.
Bomull, cellulosa, ull och silke.
Vilka råvaror använder man tillverkar konstgjorda fibrer?
Råolja.
Beskriv på vilket sätt ditt skelett är en komposit.
För att de är gjort utav långa fibrer utav protein, detta gör skelettet lite segt och elastiskt. Sedan så är det också gjort utav kalciumfosfat för att det ska bli tåligare och hårdare.
Ge exempel på var vi använder fibermaterial. Vilka egenskaper hos materialen utnyttjar vi då?
Vi använder fibermaterial till kläder, där använder vi egenskapen att de är långa och att vi kan spinna ihop dem till långa trådar som man sedan kan sticka/väva ihop till tyger som vi därefter syr kläder utav.
Ge några exempel på var vi använder kompositer. Vilka egenskaper hos kompositerna är viktiga då?
Tillexempel om man tar kolfiberamerad plast så blir det ett bra sportredskap.
Nanomaterial - Det är material som innehåller delar som är väldigt små eller tunna, detta gör så att materialen kan få helt olika egenskaper än vanliga material.
Termoelektriska material - De är fyra gånger mer effektiva än de som funnits tidigare. De termoelektriska materialen kan utnyttja värme för att skapa elektricitet.
Vilket utav materialen som nämns i avsnittet tycker du verkar vara intressantast? Motivera.
Jag tycker absolut att det med bilen är det som verkar intressantast. För att är en så aktuell fråga just det med växthuseffekterna, vi måste hitta en förnybar energikälla och sol är något som vi aldrig kommer leva utan. Det är ju perfekt. Ifall man då kan göra så hela bilen kan lagra batteri eller bara laddas för att den är gjort utav batteriplast så vore det ju helt fantastiskt.
Ifall man kunde ha den där plasten på mobilen också vore ju också bättre. Mobilen är något människan använder sig galet mycket utav idag och att utveckla den mer på ett miljövänligt sätt lutar ju bara mer åt det positiva hållet.
Frågor:
Tycker du att forskarna ska fortsätta utveckla nanomaterial? Motivera.
Det finns en risk med allt i livet. Jag kan dö när som helst, och allt handlar om att ta chanser. Detta är positivt. Det kan hjälpa människor i livet och JA JA JA, fortsätt utveckla nanomaterialen. Man pste ta chanser för att det ska hända något och det är så utvecklingen går framåt. Vi måste våga släppa på spärrarna och gå framåt.
1.
Organsika: Trä, Gummi, plast, papper
Oorgansika: Glas, porslin, kramer, Guld
2. C
3.
1-E
2-C
3-D
4-B
5-A
5. A, falskt, livcykelanalys är det man gör innan man skapar en vara för att se om energin för att skapa den och sedan avfallet från den är värt själva produkten.
B, falskt, det bästa är att återvinna.
C, sant
D, falskt, det är tunna ark utav cellulosafibrer.
E, sant
6. A, falskt, det är det vi kan skapa själva
B, sant
C, falskt, sand är den viktigaste ingrediensen i glas
D, sant
E, sant
7. Ja, det är väl bra att det inte behövs lika mycket papper. Det är en rätt lång procedur att tillverka och ju mindre desto bättre. Då kan man hellre satsa det pappret på ännu viktigare grejer.
8a. Hon kan kolla ifall den lätt smälter, plast har lägre smältpunkt än glas.
b. Jag vill kunna återvinna så mycket som möjligt för naturen och samhällets bästa. Men så enkelt att källsortera är det inte ifall det inte skrivs på förpackningen vad det ska sorteras som. Så ifall ni såsom jag är ute efter en bättre miljö så är mitt tips till er att börja märka era varor med var de ska sorteras.
9. Knut och Nellies. De pratar mest om material och vad materialen egentligen är förnågonting.
10.
Många användingsområden
Ofarligt för hälsan
Hållbart
Vagga-till-vagga
Energisnålt
Billigt
Jag prioritetar som jag gör då jag tycker att det är bra att använda något till så mycket som möjligt och att jag hellre betalar mer för något riktigt bra än mindre för något halvbra.
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett NO. Visa alla inlägg
söndag 10 maj 2015
lördag 9 maj 2015
Fossila bränslen kol och förbränning (kapitel 10 kemiboken)
Förbränning:
När någonting brinner så sker det en kemisk reaktion som kallas förbränning, det finns också en förbränning som pågår inne i våra kroppar. Trots att förbränningen är så olika så sker det samma sak, det handlar om att släppa loss energi som finns lagrad i kemiska ämnen.
Kolets kretslopp:
Djur äter växter som innehåller kol - Vi äter djuren som har ätit växterna - Vi andas ut koldioxid - växterna gör om koldioxiden till syre (fotosyntes) - Träden och växterna får kol i sig
Kol:
Kolet finns i många olika saker, kolatomerna är alltid desamma men de sitter i olika molekyler som skapar deras egenskaper.
Diamant - Diamant är ett ämne utav bara kol, där sitter alla kolatomer hårt hoptryckt i ett tredimensionellt nätverk, vilket gör att det bli världens hårdaste ämne.
Grafit - Detta ämnet är också enbart gjort utav kol, fast här sitter kolatomerna i tunna lager som det är lätt att de smetar av sig, blyertspennor har den sortens kol i sig tillexempel.
Amorft kol - Detta betyder att kolatomerna inte sitter i någon speciell form eller ordning. Ett exempel på denna sortens kol är träkol.
Aktivt kol - Detta är korn utav amorft kol, de har hål i sig som kan absorbera bort ämnen, detta används tillexempel ifall ett barn har svalt farlig medicin, då kan man ge den aktivt kol som drar åt sig den farliga medicinen.
Fotbollsmolekyler - Det är när kolatomerna sätter sig i 5 eller 6-hörningar som i sin tur formar en fotboll.
Nanorör - Här sätter sig molekylerna också i sexhörningar, men istället för en fotboll så formar de sig till ett smalt rör. Rören är starka och är bra på att leda el.
Fullerener - Det är samlingsnamnet för fotbollsmolekyler och nanorör.
Grafen - Kolatomerna sitter även här i sexhörningar fast i ett enstaka sikt. Molekylen är väldigt tunn men har helt unika egenskaper. Den påverkas inte heller utav andra sikt som grafit gör. Det är tunnt och genomskinligt men trots det är det 200 gånger starkare än stål. Det är formbart och leder el bra, dessutom så är det ogenomträngligt för gaser och vätskor.
Vad används grafit och diamant till? Vilka egenskaper är viktiga då?
Diamant kan användas till borr som man borrar i glas med. Detta för att det är världens starkaste ämne.
Grafit kan man använda i blyertspennor för att ämnet ligger i tunna sikt över varandra och smetas av väldigt lätt.
Berätta lite om vad de nyupptäckta formerna utav kol kan komma att användas till. Vilka egenskaper hos dem kan komma till nytta då?
Fotbollsmolekyler kan göra så att djur lever upp till dubbelt så länge. Detta för att fotbollsmolekylerna kan skydda djuren ifrån fria radikaler. Det kan också användas i mindre datorer, i tunnar bildskärmar och mediciner i mot virussjukdomar.
Fossila bränslen
De fossila bränslena håller på att ta slut för att vi förbrukar mer fossila bränslen än vad vad som tillverkas. Vi måste hitta en ny energikälla som funkar lika bra, om inte bättre med tanke på hur koldioxiden som blir efter utsläppet förvärrar växthuseffekten.
Fossila bränslen - Det är i form utav råolja, naturgas och stenkol. Detta kommer ifrån fossiler (gamla döda växter och djur som har utsatts för högt tryck och hög temperatur under flera miljoner år).
Naturgas - Detta är kolväten i gasform (den vanligaste är metangas). Den utgör inte alls mycket utav energin som vi gör av med i världen, men vissa bussar går på naturgas.
Gaskraftverk - Där görs el ifrån naturgas.
Stenkol - Detta används i kolkraftverk för att utvinna energi. 25-30% utav världens energi är utav stenkol trots att Sverige inte använder sig så mycket utav den.
Kolkraftverk - Där bränner man kolet för att utvinna energi.
Torv - Torv är påbörjan till stenkol då det är växter som har förmultnat.
Råolja - Det är oljan som vi utvinner mest energi ifrån idag. Den använder vi för att köra bilar, tillverka plast osv. De olika kolvätena i oljan har olika egenskaper beroende på hur långa molekylerna är.
Oljeraffinaderi - Det är dit oljan skickas för att separeras ifrån varandra. Oljan har olika kokpunkt så man värmer alltså upp oljan i olika temperaturer för att den ska separeras, de olika oljorna har olika egenskaper och skickas till olika ställen för bruk.
Fraktion - Grupperna som oljan delas in i kallas fraktioner.
Fraktionerad destillation - Det är metoden för att separera oljorna ifrån varandra.
Varför håller de fossila bränslena på att ta slut och vilka problem kan det medföra?
Att bilda råolja, stenkol och naturgas är en lång process som tar flera miljoner år då döda djur och växter ska ligga i hög värme och högt tryck för att bildas. Eftersom att det tar så lång tid så hinner vi göra av med mer än vad som hinner bildas.
Det är ett problem då de fossila bränslena utgör en stor del utav dagens energi och vi har ännu inte något som kan ersätta den stora delen.
Berätta om minst 4 olika råoljefraktioner och vad vi använder dem till.
Asfalt och paraffin - Dess kokpunkt är 400°c och det används till att göra asfalt.
Fotogen - Dess kokpunkt är 220°c och det används som bränsle till flygplan.
Bensin - Dess kokpunkt är 170°c och det används till bilbränsle.
Dieselolja och lätt eldningsolja - används som bränsle till lastbilar och dess kokpunkt är 300°c.
Fotosyntsenen:
Den skapar mer energi än vad den tar in. Den tar in vatten och koldioxid vilket från början inte är så värst energirikt, men den omvandlar det till syre och glukos (glukosen kan omvandlas till fetter, cellulosa och andra ämnen) som har betydligt mycket mer energi.
Koldioxid + vatten + solenergi ›› Växtcell ›› Syrgas + Glukos
Förbränning är som fotosyntesen fast baklänges, alltså så bränner man ved (som innehåller cellulosa) och den tar syre för att brinna, ut kommer värmeenergi, koldioxid och vattenånga.
Cellandning:
Enzymerna i kroppen hjälper till med förbränningen som sker inuti oss hela tiden, med hjälp utav dem kan förbränningen ske vid 37°c.
Glukos + Syre ›› djurcell ›› vatten + koldioxid + energi
Kemisk energi - Det finns i alla kemiska ämnen. Den energin är lagrad i molekylernas bindningar och när bindnigarna "försvinner" (exempelvis vid förbränning) så frigörs energin.
Fotosyntesen - Det är så växterna omvandlar koldioxid, solenergi och vatten till glukos och syre.
Fossila bränslen - Det är i form utav råolja, naturgas och stenkol. Detta kommer ifrån fossiler (gamla döda växter och djur som har utsatts för högt tryck och hög temperatur under flera miljoner år).
Cellanding - Det är enzymerna som hjälper till i kroppens egna förbränning. Den tar glukos och syre och omvandlar till vatten, koldioxid och energi.
Kolets kretslopp - Växterna tar till sig koldioxid ur luften - Djur äter växterna - Vi äter djur och växter - Vi omvandlar syre till koldioxid när vi andas - vi andas ut koldioxid till luften
Varifrån kommer den kemiska energin i fossila bränslen och energirika näringsämnen?
Energin sitter lagrad i dess bindingar.
Vilka två typer utav förbränning finns det?
Det finns förbränning som när man eldar något, alltså när elden tar cellulosan i trät och syre och det blir vatten, koldioxid och värmeenergi.
Sedan finns det den inne i kroppen där kroppen tar glukos och syre för att omvandla det till koldioxid, vatten och energi.
Förklara vad som händer med den kemiska energin när något brinner:
Den kemiska energin sitter lagrad i atomernas bindingar och när man bränner dem så bryts bindingarna och energin frigörs.
Beskriv kolets kretslopp så utförligt som möjligt:
Växterna tar till sig koldioxid ur luften till sin fotosyntes - Djur äter växterna eftersom att det är deras föda. Eller så äter de andra djur som i sin tur ätit cellulosa dom innehåller kol - Vi äter djur och/eller växter som då innehåller cellulosa eller kol - Vi omvandlar syre till koldioxid när vi andas - vi andas ut koldioxid till luften
Växthuseffekten - Koldioxid, metangas och andra växthusgaser gör så att solstrålarna kan komma innanför våran atomsfär men sedan inte ut. Lite som ett växthus med dess glas.
Växthusgaser - Gaser som metangas och koldioxid, de bidrar till växthuseffekten.
Katalysator - Det är ett ämne som skyndar på ett kemisk reaktion utan att själv förändras.
Förnybar energikälla - Det är som träkol, vind, vatten, sol osv, det är ämnen som inte tar slut, vinden slutar tillexempel aldrig blåsa och därför har man skapat vindkraftverk som i sin tur är en förnybar energikälla.
Biobränsle/Energiskog - Det är tillexempel träd eller annan vad man kan elda med. Det finns särskilja energiskogar som är planterade för just detta och sådan sly tar in lika mycket koldioxid som den skapar när man bränner den.
Fusionskraft - Det är samma kraft som solen använder sig utav för att lysa, alltså att två väteatomer slås ihop till en heliumatom, alltså kommer det inte bli något farligt avfall som i ett kärnkraftverk där man istället delar på ämnen för att få en kedjereaktion.
Vilken gas bildas när vi bränner fossila bränslen? Varför är det ett problem?
Koldioxid, för att de bidrar till växthuseffekten.
Det kan även bildas farliga gaser. Nämn några och hur vi ska minska dem.
Svaveloxider och kväveoxider. Om vi minskar på hur mycket fossila bränslen vi använder så kommer det inte släppas ut så mycket giftiga gaser, dessutom så kommer vi inte bidra till växthuseffekten på samma sätt.
Förklara varför biobränslen inte ökar växthuseffekten.
För att om man bränner ett träd tillexempel så har de redan tagit in och omvandlat lika mycket koldioxid som de kommer bildas när man bränner det. Det blir som plus, minus noll.
Ge exempel på energikällor som inte bygger på förbränning.
Vattenkraft, vindkraft och solceller.
Brandtriangel - Det behövs tre saker för att få något att ta eld, det är värme, syre och något bränsle som kan brinna.
Antändingstemperatur - Det är den temperaturen som behövs för att ett visst ämne ska börja brinna.
Självantänding/Linolja - Detta kan ske ifall ett ämne med lång antändiningstemperatur ligger i ett rum med en temperatur över detta, tillexempel linolja. Man ska aldrig lämna ett papper med sådan olja på för att pappret är bränsle och rummet är redan varmt nog för att tända det, då reagerar värmen med syret och det börjar brinna.
Flampunkt - Brännbara gaser bildar gaser vid en viss temperatur, den kallas flampunkt.
Brandgata - Ifall det är en skogsbrand så hugger brandmännen ner träd där det inte brinner, då blir det en brandgata där elden inte får så mycket bränsle.
Rädda, Larma, Släck! - Dessa orden står i den ordningen för att ifall en brand skulle uppstå ska du först rädda alla liv som går ifrån elden, sen ska man larma brandkåren ifall man inte är till 100% säker på att man kan släcka den på egen hand. Efter det ska man göra allt för att släcka elden eller bara förhindra att den sprider sig mera, tillexempel stänga dörrar för att hindra syreintaget eller dra ut kontakter.
Vilka tre sätt finns det för att släcka en eld?
Kväva den, ta bort dess värme eller göra så att den inte har något bränsle att brinna på.
Försök förklara varför man ska tända eld på stålull och inte en stålklump.
Det är för att ifall man fördelar bränslet fint så har värmen och syret lättare att ta sig till bränslet och då brinner det lättare.
Frågor:
1. Etanol, för att det skapas utav förnybara energikällor.
Vätgas, för att det inte är farligt för miljön.
Ved, för att det kommer ifrån träd som i sin tur har omvandlat koldioxid till syre i samma mängd som det kommer tillkomma koldioxid när man eldar med det.
2. B
3.
1 - C
2 - E
3 - D
4 - A
5 - B
4.
1 - D
2 - E
3 - F
4 - B
5 - C
6 - A
5. Etanol, för att det framställs utav förnybara energikällor.
6.
A, falskt, all energi kommer från början ifrån solen.
B, falskt, träkol är amorft kol vilket betyder att de inte sitter i någon speciell ordning.
C, falskt, Grafen och grafit är helt olika saker.
D, sant, för att de sitter i 6-hörningar formade i rör, detta gör röret väldigt starkt.
E, sant, För att det kan komma till genom att får och kor rapar.
F, falskt, råolja separerar men genom att använda dess olika kokpunkter.
G, falskt, det tar flera miljoner år att framställa.
7.
A, sant, den kemiska energin finns ämnenas bindingar och de brister under en förbränning, vilket leder till att den frigörs.
B, falskt, kolets kretslopp innerbär att kolet går runt i naturen, precis som vattnets kretslopp.
C, falskt, det släppt bara ut ifall den är ofullständig.
D, falskt, den har alltid funnits.
E, falskt, jo det gör det, men eftersom att det har vart träd innan så har de omvandlat koldioxid till syre i tidigare dagar, det går alltså plus, minus, noll.
F, sant
G. sant
8a. Nej det tycker jag inte, det är mer om samhället och hur man ska göra för att spara och betala och grejer, det går inte på rena kemikunskaper.
b. För att det ska kunna användas i större sammanhang och skapa en bra motivering så behöver man en kanske mer noggrann förklaring och lösning, men inte i alla sammanhang. Förslagen är bra och det kan minskas på grund utav det, det kan också vara bra hypotser utav dem ifall de inte är så utbildade inom ämnet.
9a. Bilar är en stor framgång i människoutvecklingen, helt plötsligt så kan man förflytta sig långt på ett enkelt sätt, dessutom kan vi göra fina asfalterade bilvägar utav oljan.
b. Vi har ökat förbränningen utav ett ämne som inte tar in koldioxid och därför så ökar växthuseffekten.
c. Jag tror att det är bra på för utvecklingen. Vi alla har utvecklats som individer och lärt oss om en massa olika saker. Men sedan att den ökade växthuseffekten har tillkommit kanske inte är jätteposetivt, men jag tror att det hör till, det är nu vi ska lära oss om detta och tillsammans komma på en bra lösning för att göra världen bättre och hitta nya energikällor.
10. för att det fanns inget liv på jorden, därmed inget kretslopp som höll igång det.
11a. Charlies, för att den är mer noggrann än de andra. Hur snabbt man springer kan verkligen bero på dagsform och därför var idén med medelvärdet bra.
b. Albins idé är inte jättebra då han planerade att springa på samma dag ungefär vid samma tidpunkt, då skulle han redan vara trött eftersom han hade sprungit tidigare.
Beas idé är bra, men jag tycker fortfarande att det var bättre med fler personer och likafördelning med kön.
12A. Detta är mycket farligt då det är trä under, det kan bli ännu mer bränsle för elden, dessutom så är det nära en vägg där lågorna kan ta eld i mot träväggen och som grädde på moset så var fönstret öppet så att elden lätt skulle kunna sprida sig in i huset.
B. Det tar 24 timmar för kolet att svalna och undersidan utav en engångsgrill blir mycket varm. Att då lämna de använda engångsgrillarna på gräset är absolut inget smart alternativ då gräset lätt kan ta eld utav värmen.
C. Eftersom att grillen fortfarande är varm och sopor är ett jättebra bränsle så kanske alla sopor i soptunnan tar eld så småningom.
När någonting brinner så sker det en kemisk reaktion som kallas förbränning, det finns också en förbränning som pågår inne i våra kroppar. Trots att förbränningen är så olika så sker det samma sak, det handlar om att släppa loss energi som finns lagrad i kemiska ämnen.
Kolets kretslopp:
Djur äter växter som innehåller kol - Vi äter djuren som har ätit växterna - Vi andas ut koldioxid - växterna gör om koldioxiden till syre (fotosyntes) - Träden och växterna får kol i sig
Kol:
Kolet finns i många olika saker, kolatomerna är alltid desamma men de sitter i olika molekyler som skapar deras egenskaper.
Diamant - Diamant är ett ämne utav bara kol, där sitter alla kolatomer hårt hoptryckt i ett tredimensionellt nätverk, vilket gör att det bli världens hårdaste ämne.
Grafit - Detta ämnet är också enbart gjort utav kol, fast här sitter kolatomerna i tunna lager som det är lätt att de smetar av sig, blyertspennor har den sortens kol i sig tillexempel.
Amorft kol - Detta betyder att kolatomerna inte sitter i någon speciell form eller ordning. Ett exempel på denna sortens kol är träkol.
Aktivt kol - Detta är korn utav amorft kol, de har hål i sig som kan absorbera bort ämnen, detta används tillexempel ifall ett barn har svalt farlig medicin, då kan man ge den aktivt kol som drar åt sig den farliga medicinen.
Fotbollsmolekyler - Det är när kolatomerna sätter sig i 5 eller 6-hörningar som i sin tur formar en fotboll.
Nanorör - Här sätter sig molekylerna också i sexhörningar, men istället för en fotboll så formar de sig till ett smalt rör. Rören är starka och är bra på att leda el.
Fullerener - Det är samlingsnamnet för fotbollsmolekyler och nanorör.
Grafen - Kolatomerna sitter även här i sexhörningar fast i ett enstaka sikt. Molekylen är väldigt tunn men har helt unika egenskaper. Den påverkas inte heller utav andra sikt som grafit gör. Det är tunnt och genomskinligt men trots det är det 200 gånger starkare än stål. Det är formbart och leder el bra, dessutom så är det ogenomträngligt för gaser och vätskor.
Vad används grafit och diamant till? Vilka egenskaper är viktiga då?
Diamant kan användas till borr som man borrar i glas med. Detta för att det är världens starkaste ämne.
Grafit kan man använda i blyertspennor för att ämnet ligger i tunna sikt över varandra och smetas av väldigt lätt.
Berätta lite om vad de nyupptäckta formerna utav kol kan komma att användas till. Vilka egenskaper hos dem kan komma till nytta då?
Fotbollsmolekyler kan göra så att djur lever upp till dubbelt så länge. Detta för att fotbollsmolekylerna kan skydda djuren ifrån fria radikaler. Det kan också användas i mindre datorer, i tunnar bildskärmar och mediciner i mot virussjukdomar.
Fossila bränslen
De fossila bränslena håller på att ta slut för att vi förbrukar mer fossila bränslen än vad vad som tillverkas. Vi måste hitta en ny energikälla som funkar lika bra, om inte bättre med tanke på hur koldioxiden som blir efter utsläppet förvärrar växthuseffekten.
Fossila bränslen - Det är i form utav råolja, naturgas och stenkol. Detta kommer ifrån fossiler (gamla döda växter och djur som har utsatts för högt tryck och hög temperatur under flera miljoner år).
Naturgas - Detta är kolväten i gasform (den vanligaste är metangas). Den utgör inte alls mycket utav energin som vi gör av med i världen, men vissa bussar går på naturgas.
Gaskraftverk - Där görs el ifrån naturgas.
Stenkol - Detta används i kolkraftverk för att utvinna energi. 25-30% utav världens energi är utav stenkol trots att Sverige inte använder sig så mycket utav den.
Kolkraftverk - Där bränner man kolet för att utvinna energi.
Torv - Torv är påbörjan till stenkol då det är växter som har förmultnat.
Råolja - Det är oljan som vi utvinner mest energi ifrån idag. Den använder vi för att köra bilar, tillverka plast osv. De olika kolvätena i oljan har olika egenskaper beroende på hur långa molekylerna är.
Oljeraffinaderi - Det är dit oljan skickas för att separeras ifrån varandra. Oljan har olika kokpunkt så man värmer alltså upp oljan i olika temperaturer för att den ska separeras, de olika oljorna har olika egenskaper och skickas till olika ställen för bruk.
Fraktion - Grupperna som oljan delas in i kallas fraktioner.
Fraktionerad destillation - Det är metoden för att separera oljorna ifrån varandra.
Varför håller de fossila bränslena på att ta slut och vilka problem kan det medföra?
Att bilda råolja, stenkol och naturgas är en lång process som tar flera miljoner år då döda djur och växter ska ligga i hög värme och högt tryck för att bildas. Eftersom att det tar så lång tid så hinner vi göra av med mer än vad som hinner bildas.
Det är ett problem då de fossila bränslena utgör en stor del utav dagens energi och vi har ännu inte något som kan ersätta den stora delen.
Berätta om minst 4 olika råoljefraktioner och vad vi använder dem till.
Asfalt och paraffin - Dess kokpunkt är 400°c och det används till att göra asfalt.
Fotogen - Dess kokpunkt är 220°c och det används som bränsle till flygplan.
Bensin - Dess kokpunkt är 170°c och det används till bilbränsle.
Dieselolja och lätt eldningsolja - används som bränsle till lastbilar och dess kokpunkt är 300°c.
Fotosyntsenen:
Den skapar mer energi än vad den tar in. Den tar in vatten och koldioxid vilket från början inte är så värst energirikt, men den omvandlar det till syre och glukos (glukosen kan omvandlas till fetter, cellulosa och andra ämnen) som har betydligt mycket mer energi.
Koldioxid + vatten + solenergi ›› Växtcell ›› Syrgas + Glukos
Förbränning är som fotosyntesen fast baklänges, alltså så bränner man ved (som innehåller cellulosa) och den tar syre för att brinna, ut kommer värmeenergi, koldioxid och vattenånga.
Cellandning:
Enzymerna i kroppen hjälper till med förbränningen som sker inuti oss hela tiden, med hjälp utav dem kan förbränningen ske vid 37°c.
Glukos + Syre ›› djurcell ›› vatten + koldioxid + energi
Kemisk energi - Det finns i alla kemiska ämnen. Den energin är lagrad i molekylernas bindningar och när bindnigarna "försvinner" (exempelvis vid förbränning) så frigörs energin.
Fotosyntesen - Det är så växterna omvandlar koldioxid, solenergi och vatten till glukos och syre.
Fossila bränslen - Det är i form utav råolja, naturgas och stenkol. Detta kommer ifrån fossiler (gamla döda växter och djur som har utsatts för högt tryck och hög temperatur under flera miljoner år).
Cellanding - Det är enzymerna som hjälper till i kroppens egna förbränning. Den tar glukos och syre och omvandlar till vatten, koldioxid och energi.
Kolets kretslopp - Växterna tar till sig koldioxid ur luften - Djur äter växterna - Vi äter djur och växter - Vi omvandlar syre till koldioxid när vi andas - vi andas ut koldioxid till luften
Varifrån kommer den kemiska energin i fossila bränslen och energirika näringsämnen?
Energin sitter lagrad i dess bindingar.
Vilka två typer utav förbränning finns det?
Det finns förbränning som när man eldar något, alltså när elden tar cellulosan i trät och syre och det blir vatten, koldioxid och värmeenergi.
Sedan finns det den inne i kroppen där kroppen tar glukos och syre för att omvandla det till koldioxid, vatten och energi.
Förklara vad som händer med den kemiska energin när något brinner:
Den kemiska energin sitter lagrad i atomernas bindingar och när man bränner dem så bryts bindingarna och energin frigörs.
Beskriv kolets kretslopp så utförligt som möjligt:
Växterna tar till sig koldioxid ur luften till sin fotosyntes - Djur äter växterna eftersom att det är deras föda. Eller så äter de andra djur som i sin tur ätit cellulosa dom innehåller kol - Vi äter djur och/eller växter som då innehåller cellulosa eller kol - Vi omvandlar syre till koldioxid när vi andas - vi andas ut koldioxid till luften
Växthuseffekten - Koldioxid, metangas och andra växthusgaser gör så att solstrålarna kan komma innanför våran atomsfär men sedan inte ut. Lite som ett växthus med dess glas.
Växthusgaser - Gaser som metangas och koldioxid, de bidrar till växthuseffekten.
Katalysator - Det är ett ämne som skyndar på ett kemisk reaktion utan att själv förändras.
Förnybar energikälla - Det är som träkol, vind, vatten, sol osv, det är ämnen som inte tar slut, vinden slutar tillexempel aldrig blåsa och därför har man skapat vindkraftverk som i sin tur är en förnybar energikälla.
Biobränsle/Energiskog - Det är tillexempel träd eller annan vad man kan elda med. Det finns särskilja energiskogar som är planterade för just detta och sådan sly tar in lika mycket koldioxid som den skapar när man bränner den.
Fusionskraft - Det är samma kraft som solen använder sig utav för att lysa, alltså att två väteatomer slås ihop till en heliumatom, alltså kommer det inte bli något farligt avfall som i ett kärnkraftverk där man istället delar på ämnen för att få en kedjereaktion.
Vilken gas bildas när vi bränner fossila bränslen? Varför är det ett problem?
Koldioxid, för att de bidrar till växthuseffekten.
Det kan även bildas farliga gaser. Nämn några och hur vi ska minska dem.
Svaveloxider och kväveoxider. Om vi minskar på hur mycket fossila bränslen vi använder så kommer det inte släppas ut så mycket giftiga gaser, dessutom så kommer vi inte bidra till växthuseffekten på samma sätt.
Förklara varför biobränslen inte ökar växthuseffekten.
För att om man bränner ett träd tillexempel så har de redan tagit in och omvandlat lika mycket koldioxid som de kommer bildas när man bränner det. Det blir som plus, minus noll.
Ge exempel på energikällor som inte bygger på förbränning.
Vattenkraft, vindkraft och solceller.
Brandtriangel - Det behövs tre saker för att få något att ta eld, det är värme, syre och något bränsle som kan brinna.
Antändingstemperatur - Det är den temperaturen som behövs för att ett visst ämne ska börja brinna.
Självantänding/Linolja - Detta kan ske ifall ett ämne med lång antändiningstemperatur ligger i ett rum med en temperatur över detta, tillexempel linolja. Man ska aldrig lämna ett papper med sådan olja på för att pappret är bränsle och rummet är redan varmt nog för att tända det, då reagerar värmen med syret och det börjar brinna.
Flampunkt - Brännbara gaser bildar gaser vid en viss temperatur, den kallas flampunkt.
Brandgata - Ifall det är en skogsbrand så hugger brandmännen ner träd där det inte brinner, då blir det en brandgata där elden inte får så mycket bränsle.
Rädda, Larma, Släck! - Dessa orden står i den ordningen för att ifall en brand skulle uppstå ska du först rädda alla liv som går ifrån elden, sen ska man larma brandkåren ifall man inte är till 100% säker på att man kan släcka den på egen hand. Efter det ska man göra allt för att släcka elden eller bara förhindra att den sprider sig mera, tillexempel stänga dörrar för att hindra syreintaget eller dra ut kontakter.
Vilka tre sätt finns det för att släcka en eld?
Kväva den, ta bort dess värme eller göra så att den inte har något bränsle att brinna på.
Försök förklara varför man ska tända eld på stålull och inte en stålklump.
Det är för att ifall man fördelar bränslet fint så har värmen och syret lättare att ta sig till bränslet och då brinner det lättare.
Frågor:
1. Etanol, för att det skapas utav förnybara energikällor.
Vätgas, för att det inte är farligt för miljön.
Ved, för att det kommer ifrån träd som i sin tur har omvandlat koldioxid till syre i samma mängd som det kommer tillkomma koldioxid när man eldar med det.
2. B
3.
1 - C
2 - E
3 - D
4 - A
5 - B
4.
1 - D
2 - E
3 - F
4 - B
5 - C
6 - A
5. Etanol, för att det framställs utav förnybara energikällor.
6.
A, falskt, all energi kommer från början ifrån solen.
B, falskt, träkol är amorft kol vilket betyder att de inte sitter i någon speciell ordning.
C, falskt, Grafen och grafit är helt olika saker.
D, sant, för att de sitter i 6-hörningar formade i rör, detta gör röret väldigt starkt.
E, sant, För att det kan komma till genom att får och kor rapar.
F, falskt, råolja separerar men genom att använda dess olika kokpunkter.
G, falskt, det tar flera miljoner år att framställa.
7.
A, sant, den kemiska energin finns ämnenas bindingar och de brister under en förbränning, vilket leder till att den frigörs.
B, falskt, kolets kretslopp innerbär att kolet går runt i naturen, precis som vattnets kretslopp.
C, falskt, det släppt bara ut ifall den är ofullständig.
D, falskt, den har alltid funnits.
E, falskt, jo det gör det, men eftersom att det har vart träd innan så har de omvandlat koldioxid till syre i tidigare dagar, det går alltså plus, minus, noll.
F, sant
G. sant
8a. Nej det tycker jag inte, det är mer om samhället och hur man ska göra för att spara och betala och grejer, det går inte på rena kemikunskaper.
b. För att det ska kunna användas i större sammanhang och skapa en bra motivering så behöver man en kanske mer noggrann förklaring och lösning, men inte i alla sammanhang. Förslagen är bra och det kan minskas på grund utav det, det kan också vara bra hypotser utav dem ifall de inte är så utbildade inom ämnet.
9a. Bilar är en stor framgång i människoutvecklingen, helt plötsligt så kan man förflytta sig långt på ett enkelt sätt, dessutom kan vi göra fina asfalterade bilvägar utav oljan.
b. Vi har ökat förbränningen utav ett ämne som inte tar in koldioxid och därför så ökar växthuseffekten.
c. Jag tror att det är bra på för utvecklingen. Vi alla har utvecklats som individer och lärt oss om en massa olika saker. Men sedan att den ökade växthuseffekten har tillkommit kanske inte är jätteposetivt, men jag tror att det hör till, det är nu vi ska lära oss om detta och tillsammans komma på en bra lösning för att göra världen bättre och hitta nya energikällor.
10. för att det fanns inget liv på jorden, därmed inget kretslopp som höll igång det.
11a. Charlies, för att den är mer noggrann än de andra. Hur snabbt man springer kan verkligen bero på dagsform och därför var idén med medelvärdet bra.
b. Albins idé är inte jättebra då han planerade att springa på samma dag ungefär vid samma tidpunkt, då skulle han redan vara trött eftersom han hade sprungit tidigare.
Beas idé är bra, men jag tycker fortfarande att det var bättre med fler personer och likafördelning med kön.
12A. Detta är mycket farligt då det är trä under, det kan bli ännu mer bränsle för elden, dessutom så är det nära en vägg där lågorna kan ta eld i mot träväggen och som grädde på moset så var fönstret öppet så att elden lätt skulle kunna sprida sig in i huset.
B. Det tar 24 timmar för kolet att svalna och undersidan utav en engångsgrill blir mycket varm. Att då lämna de använda engångsgrillarna på gräset är absolut inget smart alternativ då gräset lätt kan ta eld utav värmen.
C. Eftersom att grillen fortfarande är varm och sopor är ett jättebra bränsle så kanske alla sopor i soptunnan tar eld så småningom.
tisdag 10 februari 2015
Inlämningsuppgift - Genetik (Ej klar)
DNA kallas det som din information lagras i inuti kroppen och bestämmer hur varje unik individ ska se ut. Egentligen är det en förkortning utav Deoxiribonukleinsyra. DNA:t finns i varje cellkärna och de är sammanbundna som långa trådar som bildar kromosomer. Varje cell har 46 kromosomer, alltså 23 kromosompar varav 22 är samma, det sista kromosomparet är antingen XX eller XY. Om de två sista är kromosomerna XX blir det en tjej, ifall det är XY så kan det vara en tjej också, men en man måste ha kromosomerna XY.
Könscellerna (ägg och spermie)där i mot är de enda cellerna som inte har 46 kromosomer, de har endast 23 stycken. Detta är för att när en
Könscellerna (ägg och spermie)där i mot är de enda cellerna som inte har 46 kromosomer, de har endast 23 stycken. Detta är för att när en
I varje kromosom sitter DNA:t i olika kombinationer, det finns 4 bokstäver i DNA:t, T, A, G och C, T och A sitter alltid ihop och så gör även C och G. Alla har olika kombinationer, men det finns en viss kombination för t.ex blå ögon och liknande och de sätts ihop med andra kombinationer som också får varje individ att se ut som de gör. Det är därför alla ser så olika ut, för att man inte har samma kombinationer utav bokstäver i sitt DNA.
Denna bilden visar hur man kan ärva anlag. Om vi säger att detta är ögonfärg för enkelhetens skull. Ögonfärgen brun är dominant över ögonfärgen blå. Dessa två föräldrarna har båda blåa ögon, men de har lite anlag för att få blåa. Men eftersom att den bruna färgen är dominant så syns inte den blå färgen.
Om de nu skulle skaffa ett barn så finns det ändå 25% chans att de skulle bli blåögt trots att båda föräldrarna är brunögda. Stora R representerar alltså brun ögonfärg och lilla R blå.
onsdag 21 januari 2015
Dolly - en fördröjd tvilling
a) Hur många "mammor" hade Dolly och vilka roller hade dem?
Svar: 3 stycken, en där de tog cellkärnan i ett befruktat ägg ifrån den första, bytte ut mot cellkärnan i en juvercell hos ett annat får och sedan in i livmodern på ett tredje får.
b) Finns det någon "pappa" inblandad? Isåfall hur?
Svar: Ja, eftersom att det skulle vara ett befruktat ägg så måste det vara en pappa inblandad.
c) Vem var Dolly tvilling med?
Svar:
d) Anser du att det är försvarbart att framtställa kopior på detta sätt? Motivera ditt svar.
Svar: Jag tycker inte att det okej då det är förbjudet att klona människor då det är farligt. Det är väl minst lika farligt för ett får, varför ska vi då utsätta dem för det? Jag tycker att det är ännu värre än att göra det på en människa då ett djur inte förstår vad syftet av detta är.
Varför ska vi då sätta ut djuren för något som vi anser farligt? Jo, för att vi är ego, vi är enormt ego som tycker att det är rätt att utföra helt sinnessjuka grejer på djur FÖR att vi tycker att det är för farligt att göra det på oss själva. Jag spyr vad orättvisa vi människor kan vara.
Svar: 3 stycken, en där de tog cellkärnan i ett befruktat ägg ifrån den första, bytte ut mot cellkärnan i en juvercell hos ett annat får och sedan in i livmodern på ett tredje får.
b) Finns det någon "pappa" inblandad? Isåfall hur?
Svar: Ja, eftersom att det skulle vara ett befruktat ägg så måste det vara en pappa inblandad.
c) Vem var Dolly tvilling med?
Svar:
d) Anser du att det är försvarbart att framtställa kopior på detta sätt? Motivera ditt svar.
Svar: Jag tycker inte att det okej då det är förbjudet att klona människor då det är farligt. Det är väl minst lika farligt för ett får, varför ska vi då utsätta dem för det? Jag tycker att det är ännu värre än att göra det på en människa då ett djur inte förstår vad syftet av detta är.
Varför ska vi då sätta ut djuren för något som vi anser farligt? Jo, för att vi är ego, vi är enormt ego som tycker att det är rätt att utföra helt sinnessjuka grejer på djur FÖR att vi tycker att det är för farligt att göra det på oss själva. Jag spyr vad orättvisa vi människor kan vara.
onsdag 14 januari 2015
Genetik frågor
Vilka två faktorer formar n individs egenskaper?
Svar: Arv och miljö
Var i cellen finns våra arv anslag?
Svar: I cellkärnan.
Vad är DNA?
Svar: Det vi ärver av våra föräldrar, hälften av mamma och häften av pappa, i DNA:t finns "informationen" om dig och hur du ser ut och är.
Hur många kromosomer finns det oftast i en människocell?
Svar: 46
Ser alla kromosompar i cellen lika ut?
Svar: Nej.
Vilka bokstäver finns det i det genetiska alfabetet?
Svar: T, A, C, G, (U i RNA, används när DNA ska kopieras)
Hur stor del av ditt DNA är identiskt med personen som sitter bredvid dig?
Svar: 99,9%
Svar: Arv och miljö
Var i cellen finns våra arv anslag?
Svar: I cellkärnan.
Vad är DNA?
Svar: Det vi ärver av våra föräldrar, hälften av mamma och häften av pappa, i DNA:t finns "informationen" om dig och hur du ser ut och är.
Hur många kromosomer finns det oftast i en människocell?
Svar: 46
Ser alla kromosompar i cellen lika ut?
Svar: Nej.
Vilka bokstäver finns det i det genetiska alfabetet?
Svar: T, A, C, G, (U i RNA, används när DNA ska kopieras)
Hur stor del av ditt DNA är identiskt med personen som sitter bredvid dig?
Svar: 99,9%
Vad består byggstenarna av i proteiner?
Svar: Aminosyror
Vad använder kroppen proteiner till?
Svar: För att bygga upp kroppen, de kan också avgöra vissa egenskaper, t.ex vilken ögonfärg man får.
Hur kan bokstäverna i det genetiska alfabetet ge olika sorters information?
Svar: För att de sitter i olika kombinationer.
Ta reda på hur stor andel gener du har gemensamt med en schimpans och en
banan.
Svar: 98,5% likt med schimpanser och 50% lika bananer.
Ange någon anledning till att alla djur har en stor andel gener som är lika.
Svar: För att vi ursprungligen kommer ifrån samma organism.
Vad är en mutation?
Svar: När någonting går fel i DNA-molekylen.
De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga.
Svar: För att driva evolutionen framåt.
Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
Svar: Vanlig celldelning (mitos).
Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
Svar: Redusktionsdelning (meitos
Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
Svar: 23
Förklara varför ägg och spermier har just det antalet kromosomer.
Svar: För att när en ny individ bildas så får den häften utav kromosomerna utav mamman och hälften utav pappan, då får den det antalet utav varje för att summan kromosomer ska bli rätt.
Vad menas med dominanta och recessiva(svaga) anlag?
Svar: Att ett utav anlagen dominerar, exempelvis att brun ögonfärg dominerar över blå.
Gör ett korsningsschema med en brunögd förälder som har anlagen Rr och den andra
föräldern är blåögd med anlagen rr. Hur stor är chansen att paret får ett brunögt barn?
Svar: 25%
Tror du det är möjligt att två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn? Förklara hur du
resonerar.
Svar: Ja, ifall det finns anlag för bruna ögon längre bak i släkten.
I vilken kromosom har man en förändring om man har den ärftliga sjukdomen ALS?
Svar: 21
Svar: 21
Vart sitter anlaget för färgblindhet?
Svar: På x-kromosomerna
Svar: På x-kromosomerna
Vilka könskromosomer bildas i äggceller? Och vilka könskromosomer bildas i spermier?
Svar: XX i ägg, XY i spermie
Svar: XX i ägg, XY i spermie
Kluring: Färgblindhet är vanligare hos män än hos kvinnor. Ta reda på varför det är så.
Svar: X-kromosomen är dominant så ifall man är tjej (alltså har 2 X-kromosomer) så måste båda vara "skadade" för att färgblindheten ska komma fram, men ifall en man med en X-kromosom och en y-kromosom har X-kromosomen skadad så blir den färgblind.
Svar: X-kromosomen är dominant så ifall man är tjej (alltså har 2 X-kromosomer) så måste båda vara "skadade" för att färgblindheten ska komma fram, men ifall en man med en X-kromosom och en y-kromosom har X-kromosomen skadad så blir den färgblind.
Försök att förklara hur genteknik går till.
Svar: Man använder en speciell enesym för att klippa ut den delen av en bakterie men vill ha, sen så placerar man den i det man vill sätta i den i, sen så fortsätter man "odla" det och så får alla den egenskapen.
Vad står förkortningen GMO för?
Svar: Ifall man har ändrat produkten med genteknik så är det deras skyldighet att märka förpackningen med GMO för att köparen ska veta om det.
Forskarna har genmodifierat sockermajs så att den producerar ett gift som dödar
skadeinsekter. Vilka är för- och nackdelarna med detta?
Svar: Fördelar är väl att majsen inte skadas utav insekter som är farligt för den, men nackdelarna är väl att vi får i oss en del gift, kanske det inte är livsavgörande för oss, men på något plan så måste det vara skadligt.
Se: http://www.bionetonline.org/svenska/content/ff_cont3.htm
Ge olika exempel på vad man kan använda genteknik till.
Svar: Att få grönsaker att hålla längre.
Förklara vad kloning är för något.
Svar: Att man föder fram en exakt likadan individ som redan finns.
Bläddra fram till 3:25 i videon. Välj ut två frågor att fundera över, skriv ned hur du resonerar
Svar: Första saken är kloning, jag tycker inte att det känns okej ifall vi bara tillåter det på djur. Det är förbjudet att klona människor utav en anledning och varför vi då ska nervärdera djuren och låta oss använda oss utav dem som testkaniner förstår jag mig inte på.
Sen är det ju så att det bara finns en person utav varje av en anledning också, varför ska vi då framställa fler?
Andra saken jag tänkte spekulera kring lite är att man vill veta vilka sjukdomsanlag man bär på. Det kan vara bra tror jag, då kanske man kan förhindra att just den anlaget sprids vidare och det kan också göra så att man kanske man förhindra att sjukdomen blommar ut.
Sen är det ju så att det bara finns en person utav varje av en anledning också, varför ska vi då framställa fler?
Andra saken jag tänkte spekulera kring lite är att man vill veta vilka sjukdomsanlag man bär på. Det kan vara bra tror jag, då kanske man kan förhindra att just den anlaget sprids vidare och det kan också göra så att man kanske man förhindra att sjukdomen blommar ut.
fredag 5 december 2014
Anteckningar, film om radioaktivitet #2
Gasrör, elektrisk spänning, osynlig strålning, uran ´- solljus - självlysande, alfa beta gamma, vård industrier strålning, isotoper, kosmisk strålning väte krock radioaktivt, dör minskar,
Röntgen hette mannen i efternamn som kom på hur man skulle göra för att röntga. Han lade en elektrisk spänning över ett lysrör. Osynlig strålning framstår och första röntgenbilden togs av hans frus hand.
Röntgen hette mannen i efternamn som kom på hur man skulle göra för att röntga. Han lade en elektrisk spänning över ett lysrör. Osynlig strålning framstår och första röntgenbilden togs av hans frus hand.
tisdag 25 november 2014
Atomfysik
Vad är en atom? Det allt är uppbyggt av. Inuti atomen finns elementarpartiklar, olika många för olika grundämnen.
Vad är ett grundämne? Det är en sorts atom, det finns olika, exempelvis väte som är nummer ett i det periodiska systemet, då är det väteatomer, alltså grundämnet väte. Vatten är inte ett grundämne då det består utav både väte och syreatomer.
Ungefär hur många grundämnen finns det? 100
Vilka är de tre byggstenarna om tillsammans bildar atomer i olika slag? Neutron, elektron och proton.
Vilka elektriska laddningar har de olika partiklarna i atomen? Neutron - ingen laddning, Proton - positiv laddning (+) och elektron - negativ laddning (-).
Atomen har en kärna, men det mesta utav atomens massa består utav..? tomrum
Vilket är det lättaste grundämnet? Väte
Trots att alla atomer består utav samma tre sorters partiklar är deras egenskaper väldigt olika. Vad är det som avgör vilka kemiska egenskaper ett grundämne har?
Ett grundämne kan finnas i olika isotoper. Vad är en isotop och vad skiljer vätets tre isotoper åt? En isotop är en atom som har för många eller för få neutroner. Väteatomernas isotoper har en eller två fler neutroner än den riktiga väteatomen.
Vissa
grundämnen (och en del ämnens isotoper) är radioaktiva. Vad
innebär det? Att ämnet är ostabilt, alltså att det faller isär till andra grundämnen och skickar ut olika sorters strålning då.
Vilken nytta kan man ha av joniserande (radioaktiv) strålning inom t.ex. medicinen? Man kan skicka strålning på cancerdrabbade celler så att de dör.
Vad menas med bakgrundsstrålning? Det är strålning som ständigt finns på en viss plats. Det kan vara från Radon i luften eller utav andra anledningar.
Vilket ämnes atomkärna är den mest stabila av alla? Väte
Vilket ämne används som bränsle i kärnkraftverk? Uran
Vanligt (naturligt) uran innehåller en för liten andel av isotopen uran-235. Vad kallas processen där man ökar andelen uran? anrikning
Hur många kärnkraftverk och -reaktorer finns det i Sverige? 4 (varav 3 är i bruk) 10 st kärnreaktorer finns det totalt.
Hur ska det högaktiva avfallet från kärnkraften förvaras i framtiden?
Vad är ett grundämne? Det är en sorts atom, det finns olika, exempelvis väte som är nummer ett i det periodiska systemet, då är det väteatomer, alltså grundämnet väte. Vatten är inte ett grundämne då det består utav både väte och syreatomer.
Ungefär hur många grundämnen finns det? 100
Vilka är de tre byggstenarna om tillsammans bildar atomer i olika slag? Neutron, elektron och proton.
Vilka elektriska laddningar har de olika partiklarna i atomen? Neutron - ingen laddning, Proton - positiv laddning (+) och elektron - negativ laddning (-).
Atomen har en kärna, men det mesta utav atomens massa består utav..? tomrum
Vilket är det lättaste grundämnet? Väte
Trots att alla atomer består utav samma tre sorters partiklar är deras egenskaper väldigt olika. Vad är det som avgör vilka kemiska egenskaper ett grundämne har?
Ett grundämne kan finnas i olika isotoper. Vad är en isotop och vad skiljer vätets tre isotoper åt? En isotop är en atom som har för många eller för få neutroner. Väteatomernas isotoper har en eller två fler neutroner än den riktiga väteatomen.
Vad
betyder ordet ”radio”? Strålning
Vilken nytta kan man ha av joniserande (radioaktiv) strålning inom t.ex. medicinen? Man kan skicka strålning på cancerdrabbade celler så att de dör.
Vad menas med bakgrundsstrålning? Det är strålning som ständigt finns på en viss plats. Det kan vara från Radon i luften eller utav andra anledningar.
Vilket ämnes atomkärna är den mest stabila av alla? Väte
Vilket ämne används som bränsle i kärnkraftverk? Uran
Vanligt (naturligt) uran innehåller en för liten andel av isotopen uran-235. Vad kallas processen där man ökar andelen uran? anrikning
Hur många kärnkraftverk och -reaktorer finns det i Sverige? 4 (varav 3 är i bruk) 10 st kärnreaktorer finns det totalt.
Hur ska det högaktiva avfallet från kärnkraften förvaras i framtiden?
Förklara
begreppen fission och fusion inom kärnfysik. Fission är när man delar radioaktiva ämnen med hjälp av en neutron, fussion är när man sätter ihop atomer för att skapa andra ämnen.
tisdag 18 november 2014
Atombomber
1. Vid kusten i söder ligger de båda, Nagasaki båda på kusten åt väst.
b. För att båda två var städer med goda handelsvägar och dessutom bra industri, utöver det så vetter dem ut mot de andra länderna som deltog i det andra världskriget. Sen hade hade de bombat först och just de två städerna var inte bombade sen innan, Amerikarnerna som ville se atombombens funktion såg det som ett tillfälle att ta i akt.
2. En atombomb är en bomb som fungerar genom en kärnreaktion. Genom att man delar på tunga ämnen, detta kallas fission. Det är mycket mer kraftfullt än något annat vapen och sprider ut en hel del radioaktiv strålning som ger skador på människan, exempelvis cancer.
3. Jag tycker inte att det är okej att bomba något överhuvudtaget. Men på andra sidan så tog andra världskriget slut snabbare och man kanske skonade många liv där. Men vad är det som får det att bli okej att bomba oskyldiga människors städer då? Om jag dödar någon på ett krigsfält så dödar ja ändå någon som gått med i kriget. Som utgör lika stor skada själv, någon som också dödar andra. (Dock tycker jag inte att kriga är okej över huvudtaget, liksom hallå? Vuxna människor??? Väx upp och lär er ta en diskussion.) Jag tror att kriget hade kunnat lösa sig på ett annat sätt än att ta död på oskyldiga.
b. för: De slipper offra sina soldater, de ville få slut på kriget, de ville testa sin makt, de ville få Japan att ge sig.
emot: Cancer, strålning med lång halveringstid, många oskyldiga dog, alla städer nerbombade.
c. Helt sjukt, galet. Hur kan man vara så besatt utav att ta död på människor så att man kan göra en sådan sak? Det övergår mitt förstånd. Om man tvunget ska bomba så är det väl onödigt att sända ut massa radioaktivitet som ger cancer till de som inte tog i själva explosionen.
b. För att båda två var städer med goda handelsvägar och dessutom bra industri, utöver det så vetter dem ut mot de andra länderna som deltog i det andra världskriget. Sen hade hade de bombat först och just de två städerna var inte bombade sen innan, Amerikarnerna som ville se atombombens funktion såg det som ett tillfälle att ta i akt.
2. En atombomb är en bomb som fungerar genom en kärnreaktion. Genom att man delar på tunga ämnen, detta kallas fission. Det är mycket mer kraftfullt än något annat vapen och sprider ut en hel del radioaktiv strålning som ger skador på människan, exempelvis cancer.
3. Jag tycker inte att det är okej att bomba något överhuvudtaget. Men på andra sidan så tog andra världskriget slut snabbare och man kanske skonade många liv där. Men vad är det som får det att bli okej att bomba oskyldiga människors städer då? Om jag dödar någon på ett krigsfält så dödar ja ändå någon som gått med i kriget. Som utgör lika stor skada själv, någon som också dödar andra. (Dock tycker jag inte att kriga är okej över huvudtaget, liksom hallå? Vuxna människor??? Väx upp och lär er ta en diskussion.) Jag tror att kriget hade kunnat lösa sig på ett annat sätt än att ta död på oskyldiga.
b. för: De slipper offra sina soldater, de ville få slut på kriget, de ville testa sin makt, de ville få Japan att ge sig.
emot: Cancer, strålning med lång halveringstid, många oskyldiga dog, alla städer nerbombade.
c. Helt sjukt, galet. Hur kan man vara så besatt utav att ta död på människor så att man kan göra en sådan sak? Det övergår mitt förstånd. Om man tvunget ska bomba så är det väl onödigt att sända ut massa radioaktivitet som ger cancer till de som inte tog i själva explosionen.
onsdag 5 november 2014
Cesium
Ett radioaktivt ämne är ett ämne som är ostabilt. Alltså ett ämne som faller isär och skickar ut strålning tills det landar som ett stabilt ämne tillslut.
Cesium är ett sådant ämne som är ostabilt, dess förkortning är Cs. Atomnummret är 55 och masstalet är 132,9 om det inte är en isotop. Det finns 8 isotoper av cesium.
1882 så upptäcktes Cesium via en spektrumanalys, det var två Tyskar som fann ämnet, Gustav Kirchhoff och Robert Bunsen. Carl Setterberg framställde metalliskt cesium år 1882.
Cesium är i grund och botten inget radioaktivt ämne, utan de är de konstgjorda isotoperna som är det. Det finns en isotop som det vanliga cesiumet har spår i sig utav som är radioaktivt. Men eftersom att den enbart sänder ut betastrålning så försvinner bara neutroner så den kommer förr eller senare landa på Cs133 vilket inte är radioaktivt. Eller så omvandlas det till Balium, balium är inte heller radioaktivt.
Isotopernas halveringstid är:
134 - 2,0648 år
135 - 23•10(6) år
136 - 13,6 dagar
137 - 30,17 år
Man kan ha användning för cesium i klockor tillexempel. Klockor som endast går 5 sekunder fel efter 300 år har cesium i sig. Även i en elektronör för att få bort oönskat syre.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Cesium
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cesium
http://www.studera.com/nytto/persys/element/cs.htm
Cesium är ett sådant ämne som är ostabilt, dess förkortning är Cs. Atomnummret är 55 och masstalet är 132,9 om det inte är en isotop. Det finns 8 isotoper av cesium.
1882 så upptäcktes Cesium via en spektrumanalys, det var två Tyskar som fann ämnet, Gustav Kirchhoff och Robert Bunsen. Carl Setterberg framställde metalliskt cesium år 1882.
Cesium är i grund och botten inget radioaktivt ämne, utan de är de konstgjorda isotoperna som är det. Det finns en isotop som det vanliga cesiumet har spår i sig utav som är radioaktivt. Men eftersom att den enbart sänder ut betastrålning så försvinner bara neutroner så den kommer förr eller senare landa på Cs133 vilket inte är radioaktivt. Eller så omvandlas det till Balium, balium är inte heller radioaktivt.
Isotopernas halveringstid är:
134 - 2,0648 år
135 - 23•10(6) år
136 - 13,6 dagar
137 - 30,17 år
Man kan ha användning för cesium i klockor tillexempel. Klockor som endast går 5 sekunder fel efter 300 år har cesium i sig. Även i en elektronör för att få bort oönskat syre.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Cesium
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cesium
http://www.studera.com/nytto/persys/element/cs.htm
onsdag 22 oktober 2014
Ordlista film om radioaktivitet
Kan rädda liv i kontrollerad form
Bra och dåligt
Faller isär steg för steg
"Trappan"
Ändras till ett annat ämne varje steg
Släpper ut strålning
Själv skapa genom att skjuta ihop ämnen så dem vill ramla isär
Det kan bota cancer ifall man riktar strålningen rätt
Hälsoboende
Marie Curie dog av sin egna radioaktivitet
Bra och dåligt
Faller isär steg för steg
"Trappan"
Ändras till ett annat ämne varje steg
Släpper ut strålning
Själv skapa genom att skjuta ihop ämnen så dem vill ramla isär
Det kan bota cancer ifall man riktar strålningen rätt
Hälsoboende
Marie Curie dog av sin egna radioaktivitet
tisdag 21 oktober 2014
Halveringstid och radioaktivitetens fördelar
Halveringstid
Halveringstid kallas den tiden som radioaktiviteten tar att för att försvinna. Exempelvis kol14, om en människa dör och man ska se hur gammal den är så kan man mäta hur mycket kol14 är (kol14 är ett radioaktivt ämne, för att hälften utav radioaktiviteten ska försvinna så tar det 5700 år. Alltså efter 5700 år så har mängden strålning halverats. Om det då går 5700 år till så har då denna hälft halverats än en gång. Alltså så försvinner bara en fjärdedel utav strålningen som från början fanns där. Men en fjärdedel är hälften utav hälften. Så då finns där kvar en fjärdedel så mycket strålning som det gjorde från början efter 11400 år. Yttligare 5700 år senare så halveras redioaktiviteten som finns kvar.
Radioaktivitetens fördelar
Någonting vi har nytta av är att vi nu mera kan sända radioaktiva strålar mot tumörer. Eller mot celler överhuvudtaget, men i alla fall så kan vi koncentrera den att skickas mot cancersjuka celler. Så det är en klar fördel, nu kan vi i vissa fall bota cancer, i andra fall bromsa den, men i alla fall, vi kan påverka cancern.
En till grej inom sjukvården som vi faktiskt har radioaktiviteten till är när vi ska röntga oss. Om man misstänker att man har en bruten arm/spricka i armen så kan vi lätt skicka röntgenstrålar på armen så att man kan se benen, alltså kan man se ifall något där inne är trasigt.
Det finns en metod som kallas kol-14- metoden. Med den kan vi ta reda på hur gammalt något är genom att mäta radioaktiviteten i något föremål för att se hur mycket det finns. Ifall man vet hur mycket det fanns där från början och hur mycket halveringstiden är och ifall man mäter dagsläget mängd så kan man lätt ta reda på hur gammalt något är, detta kan vara en människa, ett djur, en växt eller vad som helst. Kol-14 är en radioaktiv isotop.
Brandvarnare är också ett exempel, dem är lite, lite radioaktiva. Det hjälper dem att hitta små spår av rök i luften och kan därför larma ifall de hittar något.
Man kan också använda radioaktiviteten i konstgödsel, fast då i liten mängd. Om då det man har odlat har fått i sig mycket radioaktivitet så har det tagit åt sig bra utav gödslet, alltså används det för att veta hur man ska framställa konstgödsel.
Halveringstid kallas den tiden som radioaktiviteten tar att för att försvinna. Exempelvis kol14, om en människa dör och man ska se hur gammal den är så kan man mäta hur mycket kol14 är (kol14 är ett radioaktivt ämne, för att hälften utav radioaktiviteten ska försvinna så tar det 5700 år. Alltså efter 5700 år så har mängden strålning halverats. Om det då går 5700 år till så har då denna hälft halverats än en gång. Alltså så försvinner bara en fjärdedel utav strålningen som från början fanns där. Men en fjärdedel är hälften utav hälften. Så då finns där kvar en fjärdedel så mycket strålning som det gjorde från början efter 11400 år. Yttligare 5700 år senare så halveras redioaktiviteten som finns kvar.
Radioaktivitetens fördelar
Någonting vi har nytta av är att vi nu mera kan sända radioaktiva strålar mot tumörer. Eller mot celler överhuvudtaget, men i alla fall så kan vi koncentrera den att skickas mot cancersjuka celler. Så det är en klar fördel, nu kan vi i vissa fall bota cancer, i andra fall bromsa den, men i alla fall, vi kan påverka cancern.
En till grej inom sjukvården som vi faktiskt har radioaktiviteten till är när vi ska röntga oss. Om man misstänker att man har en bruten arm/spricka i armen så kan vi lätt skicka röntgenstrålar på armen så att man kan se benen, alltså kan man se ifall något där inne är trasigt.
Det finns en metod som kallas kol-14- metoden. Med den kan vi ta reda på hur gammalt något är genom att mäta radioaktiviteten i något föremål för att se hur mycket det finns. Ifall man vet hur mycket det fanns där från början och hur mycket halveringstiden är och ifall man mäter dagsläget mängd så kan man lätt ta reda på hur gammalt något är, detta kan vara en människa, ett djur, en växt eller vad som helst. Kol-14 är en radioaktiv isotop.
Brandvarnare är också ett exempel, dem är lite, lite radioaktiva. Det hjälper dem att hitta små spår av rök i luften och kan därför larma ifall de hittar något.
Man kan också använda radioaktiviteten i konstgödsel, fast då i liten mängd. Om då det man har odlat har fått i sig mycket radioaktivitet så har det tagit åt sig bra utav gödslet, alltså används det för att veta hur man ska framställa konstgödsel.
tisdag 14 oktober 2014
Radioaktivitet
Radioaktivitet - De olika sortes med strålning, det är Marie Curies förtjänst att det kallas radioaktiv strålning, alltså är strålning radioaktivitet. Alltså ämnen som skickar ut strålning.
Becquerel - Han jobbade med självlysande material.
Pierre och Marie Curie - Marie var en kvinna som jobbade med strålning. Hon är betydelsefull inom ämnet och kom med namn till grundämnet polonium, upptäckte lite olika gaser och vann två nobelpris för sina upptäckter, Pierre var hennes man.
Polonium - Radioaktivt grundämne, upptäckt utav Marie Curie. Kemiska förkortningen är Po och det har atomnummer 84.
Alfastrålning - En strålning som framställs utav att två protoner och två neutroner lämnar en atomkärna (då lämnas de andra i atomkärnan och bildar ett annat ämne). Men då utgörs Alfastrålning. Men den är inte så jättefarligt, den går knappt igenom huden, men man bör undvika att andas in den. den har inte så lång räckvidd, bara några centimeter i luft.
Alfapartikel - Denna består av två protoner och två elektroner.
Radon - Radon är en gas som man ibland kan hitta i hus, dels för att visst byggmaterial kan innehåla ämnet, men det kan också finnas under där man har byggt huset. Man får ventilera ut det ordentligt.
Betastrålning - Denna består utav en elektron, eller egentligen en proton och en neutron som har omvandlats till en elektron och kastas ut ur atomkärnan. Denna har lite längre räckvidd och är lite mindre, så den är aningen svårare än Alfastrålningen att skydda sig mot, men med tjocka kläder så är det inte så jättestor chans att den går in i huden. Men fortfarande ska man inte äta eller andas in strålningen.
Betapartikel - Detta är samma sak som en elektron, det är alltså neutronen och protonen som omvandlas till en elektron. Det är den elektronen som är betapartikeln.
Gammastrålning - Detta är den farligaste strålningen och det är ett slags ljus. detta förekommer ofta när andra strålningar som alfastrålning och betastrålning. Det är ett osynligt ljus och det är mycket svårare att skydda sig i mot, den behövs upp till 10cm tjock blyvägg för att skydda sig mot denna strålning.
Detektor för radioaktiv strålning (mätning, instrument, enhet) - Enheten heter becquerel, ett vanligt sätt att mäta strålning på är ett Geiger-Müller-rör, den funkar genom att ge ifrån sig ett ljud, vilket blir skarpare ju mer strålning det är.
Bakgrundsstrålning - Det är strålning som alltid finns på en viss plats.
Becquerel - Han jobbade med självlysande material.
Pierre och Marie Curie - Marie var en kvinna som jobbade med strålning. Hon är betydelsefull inom ämnet och kom med namn till grundämnet polonium, upptäckte lite olika gaser och vann två nobelpris för sina upptäckter, Pierre var hennes man.
Polonium - Radioaktivt grundämne, upptäckt utav Marie Curie. Kemiska förkortningen är Po och det har atomnummer 84.
Alfastrålning - En strålning som framställs utav att två protoner och två neutroner lämnar en atomkärna (då lämnas de andra i atomkärnan och bildar ett annat ämne). Men då utgörs Alfastrålning. Men den är inte så jättefarligt, den går knappt igenom huden, men man bör undvika att andas in den. den har inte så lång räckvidd, bara några centimeter i luft.
Alfapartikel - Denna består av två protoner och två elektroner.
Radon - Radon är en gas som man ibland kan hitta i hus, dels för att visst byggmaterial kan innehåla ämnet, men det kan också finnas under där man har byggt huset. Man får ventilera ut det ordentligt.
Betastrålning - Denna består utav en elektron, eller egentligen en proton och en neutron som har omvandlats till en elektron och kastas ut ur atomkärnan. Denna har lite längre räckvidd och är lite mindre, så den är aningen svårare än Alfastrålningen att skydda sig mot, men med tjocka kläder så är det inte så jättestor chans att den går in i huden. Men fortfarande ska man inte äta eller andas in strålningen.
Betapartikel - Detta är samma sak som en elektron, det är alltså neutronen och protonen som omvandlas till en elektron. Det är den elektronen som är betapartikeln.
Gammastrålning - Detta är den farligaste strålningen och det är ett slags ljus. detta förekommer ofta när andra strålningar som alfastrålning och betastrålning. Det är ett osynligt ljus och det är mycket svårare att skydda sig i mot, den behövs upp till 10cm tjock blyvägg för att skydda sig mot denna strålning.
Detektor för radioaktiv strålning (mätning, instrument, enhet) - Enheten heter becquerel, ett vanligt sätt att mäta strålning på är ett Geiger-Müller-rör, den funkar genom att ge ifrån sig ett ljud, vilket blir skarpare ju mer strålning det är.
Bakgrundsstrålning - Det är strålning som alltid finns på en viss plats.
fredag 3 oktober 2014
Energikällor (ej klar)
Fossila: Olja, naturgas och stenkol,
Förnybara: Sol, vind, vatten, träkol, bergvärme
Ickeförnybart: uran
Olja - Olja är djur och växter som ligger långt under jorden. För det det ska omvandlas till olja måste det utsättas för väldigt, väldigt högt tryck. Idag håller oljan på att ta slut, såklart att det kommer finnas olja under andra tillfällen under jordens existens, men att framställa olja är ingenting man gör under en natt, det tar flera miljoner år för att de gamla djuren och växterna ska bli till olja under det hårda trycket så det är nu vi måste komma på något nytt sätt att få fram bränsle ifrån. Om du frågar mig, så bör det vara miljövänligt.
Naturgas och stenkol - Även detta är fossila bränslen, alltså fossiler som råkat ut för högt tryck. Men inte så högt ändå, inte tillräckligt för att det ska bli olja. Men ändå så att djuren och växterna har fått en annan form.
Kärnkraftverk:
Vindkraftverk och vattenkraftverk - Energi är rörelse, även kallad rörelseenergi. Detta är preics vad både vatten och vindkraftverk gör, rör sig. Vindkraftverken är rätt tydliga, långa vita pelare med ett propellerliknade föremål på toppen som snurrar när vinden ligger på. I vattenkraftverk får ett vattenfall en turbin att snurra, eller ja, i ett vindkraftverk är det också turbinens rörelse som är det viktiga. Sen finns det en generator som omvandlar rörelsen till el, eller bränsle.
Förnybara: Sol, vind, vatten, träkol, bergvärme
Ickeförnybart: uran
Olja - Olja är djur och växter som ligger långt under jorden. För det det ska omvandlas till olja måste det utsättas för väldigt, väldigt högt tryck. Idag håller oljan på att ta slut, såklart att det kommer finnas olja under andra tillfällen under jordens existens, men att framställa olja är ingenting man gör under en natt, det tar flera miljoner år för att de gamla djuren och växterna ska bli till olja under det hårda trycket så det är nu vi måste komma på något nytt sätt att få fram bränsle ifrån. Om du frågar mig, så bör det vara miljövänligt.
Naturgas och stenkol - Även detta är fossila bränslen, alltså fossiler som råkat ut för högt tryck. Men inte så högt ändå, inte tillräckligt för att det ska bli olja. Men ändå så att djuren och växterna har fått en annan form.
Kärnkraftverk:
Vindkraftverk och vattenkraftverk - Energi är rörelse, även kallad rörelseenergi. Detta är preics vad både vatten och vindkraftverk gör, rör sig. Vindkraftverken är rätt tydliga, långa vita pelare med ett propellerliknade föremål på toppen som snurrar när vinden ligger på. I vattenkraftverk får ett vattenfall en turbin att snurra, eller ja, i ett vindkraftverk är det också turbinens rörelse som är det viktiga. Sen finns det en generator som omvandlar rörelsen till el, eller bränsle.
onsdag 1 oktober 2014
CBRN - krigsförning
CBRN - krigsförning
Kemiska vapen, Biologiska vapen, radiologiska vapen och nukleära vapen
http://www.ne.se/enkel/cbrn?i_h_word=CBRN-krigsf%C3%B6ring
Fattigmansvapen
Biologiska vapen kallas ibland för fattigmansvapen för att det inte krävs så mycket för att kunna använda det. Det räcker med en del från ett smittat djur i en färskvattenresoar för att kunna sätta stor skada på befolkningen, eller bara att en smittad person kanske går genom ett samhälle och smittar ner så många som möjligt. Men då måste det självfallet vara en person som är redo att dö av sjukdomen senare.
Men i alla fall är det ett billigt och effektivt sätt att utplåna många på ett sätt som inte kräver en massa pengar så som kanske kanoner eller gevär gör.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologiska_vapen
Biologiska vapen
Istället för att utrota folket genom att skjuta ihjäl varandra så kom de på att de lika gärna skulle kunna smitta ihjäl folket. Alltså sprida sjukdomar i samhället så att man dödar folk istället, det är väldigt effektivt. Då kanske man inte menar att man smittar folk med förkylning, utan något som så var obotligt och otroligt smittsam, exempelvis pest, mjältbrand och smittkoppor.
Detta är nu förbjudet i krig, men på ett sätt då är det ett bra vapen då det är billigt och utrotar många människor ifall det lyckas.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologiska_vapen , http://www.sakerhetspolitik.se/Hot-och-risker/CBRN-hot/Biologiska-stridsmedel/
Kemiska vapen
Detta är ett vapen man använder genom att t.ex spraya ut gas i luften. Gaser som senapsgas, nervgas och tårgas.
Senapsgas har fått namnet för att den kemiska föreningen av klor, kol, svavel och väte har fått en svag doft utav senap. Det är smådroppar utav den kemiska föreningen som man sprider i luften. Detta sätter sig på huden och orsakar skador som liknar brännskador, dessa behandlas på samma sätt som brännskador också, man misstänker att det kanske är cancerframkallande.
Jag vet att i alla fall Hitler utsattes för senapsgas under första världskriget, hans ögon svullnade upp men det var inga stora skador och han klarade sig dock.
Nervgas är en gas som angriper människans nervsystem. Trots dess namn så kan nervgasen spridas i droppform via bomber eller granater. Det är en väldigt effektiv gas som både kan intas genom andetag eller via huden och man dör bara efter några sekunder utav kvävning eftersom att andningen störs.
Det finns olika gaser under samlingsnamnet "nervgas", detta är gaser som VX, sarin och soman.
Tårgas är en gas som i normala koncentrationer inte är livshotande utan mer används för att skada under en kortare tid då det ger sveda i ögonen och kanske att man blir tillfälligt blind, alltså används den mer för att sätta en människa ur funktion för en kortare tid. Men då kan man ju tänka att ifall de då inte är en noramlkoncentration på gasen så kanske man skulle kunna använda den till farligare saker.
Ingen utav dessa gaser ät tillåtna i krig.
http://www.ne.se/enkel/senapsgas
http://www.ne.se/enkel/nervgaser?i_h_word=nervgas
http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5rgas
Händelser:
Halabja, Irak
Under år 1988 så utsattes Halabja för en attack med en blandning utav senapsgas och saringas. Ca fem tusen personer dog.
Kemiska vapen, Biologiska vapen, radiologiska vapen och nukleära vapen
http://www.ne.se/enkel/cbrn?i_h_word=CBRN-krigsf%C3%B6ring
Fattigmansvapen
Biologiska vapen kallas ibland för fattigmansvapen för att det inte krävs så mycket för att kunna använda det. Det räcker med en del från ett smittat djur i en färskvattenresoar för att kunna sätta stor skada på befolkningen, eller bara att en smittad person kanske går genom ett samhälle och smittar ner så många som möjligt. Men då måste det självfallet vara en person som är redo att dö av sjukdomen senare.
Men i alla fall är det ett billigt och effektivt sätt att utplåna många på ett sätt som inte kräver en massa pengar så som kanske kanoner eller gevär gör.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologiska_vapen
Biologiska vapen
Istället för att utrota folket genom att skjuta ihjäl varandra så kom de på att de lika gärna skulle kunna smitta ihjäl folket. Alltså sprida sjukdomar i samhället så att man dödar folk istället, det är väldigt effektivt. Då kanske man inte menar att man smittar folk med förkylning, utan något som så var obotligt och otroligt smittsam, exempelvis pest, mjältbrand och smittkoppor.
Detta är nu förbjudet i krig, men på ett sätt då är det ett bra vapen då det är billigt och utrotar många människor ifall det lyckas.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Biologiska_vapen , http://www.sakerhetspolitik.se/Hot-och-risker/CBRN-hot/Biologiska-stridsmedel/
Kemiska vapen
Detta är ett vapen man använder genom att t.ex spraya ut gas i luften. Gaser som senapsgas, nervgas och tårgas.
Senapsgas har fått namnet för att den kemiska föreningen av klor, kol, svavel och väte har fått en svag doft utav senap. Det är smådroppar utav den kemiska föreningen som man sprider i luften. Detta sätter sig på huden och orsakar skador som liknar brännskador, dessa behandlas på samma sätt som brännskador också, man misstänker att det kanske är cancerframkallande.
Jag vet att i alla fall Hitler utsattes för senapsgas under första världskriget, hans ögon svullnade upp men det var inga stora skador och han klarade sig dock.
Nervgas är en gas som angriper människans nervsystem. Trots dess namn så kan nervgasen spridas i droppform via bomber eller granater. Det är en väldigt effektiv gas som både kan intas genom andetag eller via huden och man dör bara efter några sekunder utav kvävning eftersom att andningen störs.
Det finns olika gaser under samlingsnamnet "nervgas", detta är gaser som VX, sarin och soman.
Tårgas är en gas som i normala koncentrationer inte är livshotande utan mer används för att skada under en kortare tid då det ger sveda i ögonen och kanske att man blir tillfälligt blind, alltså används den mer för att sätta en människa ur funktion för en kortare tid. Men då kan man ju tänka att ifall de då inte är en noramlkoncentration på gasen så kanske man skulle kunna använda den till farligare saker.
Ingen utav dessa gaser ät tillåtna i krig.
http://www.ne.se/enkel/senapsgas
http://www.ne.se/enkel/nervgaser?i_h_word=nervgas
http://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5rgas
Händelser:
Halabja, Irak
Under år 1988 så utsattes Halabja för en attack med en blandning utav senapsgas och saringas. Ca fem tusen personer dog.
http://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/operation-anfal/anfal-folkmordet-pa-kurder-i-irak-1988
Saringas,
Tokyos tunnelbana
I en terrorattack i Japan år 1995 så släpptes det ut saringgas ifrån fem olika tåg, det var alltså tio personer inblandade i attacken. Fem chaufförer som körde tågen och fem som spred ut gasen. Detta skadade över fem tusen personer medan tretton dog.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Saringasattacken_i_Tokyo
Syrien,
augusti 2013
Förra året under krig utsattes Ghouta för en gasattack. Denna gången var det klorgas som användes. Över ett tusental personer avled.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gasattacken_i_Ghouta
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/kerry-minst-1-429-doda-i-gasattack_8469130.svd
Gasattack, Vietnamkriget
I Vietnamkriget 1970 så använde de nervgas i form av saringas.
http://en.wikipedia.org/wiki/Operation_Tailwind
Radiologiska vapen
När man placerar ut någonting som utsöndrar radioaktiv strålning för att förinta fiender så kallas det en "smutsig bomb". De vill alltså skicka ut strålning genom tillexempel en kärnexplosion.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Smutsig_bomb
http://www.ne.se/kort/radiologiska-stridsmedel
http://sv.wikipedia.org/wiki/Radiologiska_vapen
Kärnvapen
6 och 9 augusti 1945 fälldes det varsin atombomb i Hiroshima och Nagasaki, det var då andra världskriget var igång och flera tusentals människor dog i denna ofantliga mängd strålning som blev följden av dessa bomber.
Den 6 augusti över Horoshima släpptes den första atombomben, väldigt välplanerat, den innehöll ca 60kg uran och den släpptes från 10 000 meters höjd. 600 meter över marken så exploderade den, vilket ledde till en maximal effekt. Omkring 90 000 - 120 000 dog i strålningen varav hälften utav dem dog redan under första dygnet efter sprängningen.
Den 9 augusti så släpptes atombomben över Nagasaki, denna gången så exploderade den vid 500 meters höjd och det huvudsakliga ämnet plutonium.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Atombomberna_%C3%B6ver_Hiroshima_och_Nagasaki
söndag 14 september 2014
Kärnkraftverk
Kärnkraft - uran (man delar, fission), fussion (man sätter ihop), trubin, halveringstid, kedjereaktion, reaktor, neutroner,
alla kärnkraftverk ligger vid havet för att kyla ner med hjälp av vatten, vattnet kommer ut några grader varmare, andra fiskar vid kärnkraftverk, radioaktiv strålning (jättefarlig), 100 000 år tills ofarlig, dyrt att bygga men billig el,
Ringhals - Varberg, Oskarshamn - andra sidan kusten, Forsmark - ovanför Stockholm
Barsebäck - Malmö (stängt)
Tjernobyl, Ukraina, 1986, härdsmälta
Ett kärnkraftverk är ett bra sätt att få mycket och billig el, men det är också väldigt riskabelt då det kan bli väldigt varmt, och ifall strålningen ifrån uranet släpps fri så är det väldigt farligt för levande organismer. Det tar 100 000 år för strålningen att bli helt ofarligt.
Hur proceduren går till är att man skjuter in en neutron till uranatomer, det blir en fission och tre nya neutroner och så rullar det på, temperaturen stiger hastigt och värmer vatten till ånga. Ångans rörelseenergi sätter en turbin i rotation som i sin tur sitter i en generator som ändrar energins form till elenergi.
Vattnet blir hiskligt varmt och måste kylas ner, därför måste kärnkraftverk ligga vid kusten. Vattnet går i rör ut i havet och kyls ner, detta är helt ofarligt då det vattnet aldrig rör strålning.
Vissa länder ser inte alls lika positivt på kärnkraft som vi gör, vi får ut otroligt mycket el på kärnkraft, vilket även Frankrike och USA medan andra land som tillexempel Danmark är helt emot kärnkraften.
Källa: http://www.el.se/artiklar/vilka_energikallor_anvander/
Bränslet får vi ifrån andra länder, vi köper in det trots att vi har en egen gruva där vi får fram uran. Men av det man får fram kan man bara använda ca 3% för kärnkraft, så därför är det billigare att köpa in.
Jag tycker att kärnkraft är bra så länge allting är under kontroll, och jag tycker att vårat land är bra på det, vi får ut billig och mycket el på det, dessutom förorenar vi inte luften med något farligt utsläpp förutom det radioaktiva ämnet från uranet som man måste förvara i stora hålrum under marken. Men dock är det ohållbart i längden då uran är något som inte finns hur mycket som helst utav. Någon gång kommer det ta slut, men jag tycker att det absolut är en okej energikälla - medan man försöker komma på nya sätt att få energi på.
onsdag 10 september 2014
Energiformer
Strålningsenergi
Rörelseenergi
Värmeenergi
Kemisk energi
Mekanisk energi
Lägesenergi
Elenergi
Energikedjor (ex. Stearinljus, (strålningsenergi) kemisk energi -› värmeenergi -› strålningsenergi)
Vattenkraftverk: strålningsenergi -› värmeenergi, rörelseenergi och lägesenergi -› rörelseenergi och lägesenergi -› elenergi
Biogas-bil: strålningsenergi -› kemisk energi -› kemisk energi -› kemisk energi -› rörelseenergi och värmeenergi
Verkningsgrad: Hur mycket man stoppar in och hur mycket man får ut.
Energikvalitét
Energiprincipen "ingenting försvinner, allt finns kvar" energin kan inte nyskapas eller förstöras, endast ändra folk.
Rörelseenergi
Värmeenergi
Kemisk energi
Mekanisk energi
Lägesenergi
Elenergi
Energikedjor (ex. Stearinljus, (strålningsenergi) kemisk energi -› värmeenergi -› strålningsenergi)
Vattenkraftverk: strålningsenergi -› värmeenergi, rörelseenergi och lägesenergi -› rörelseenergi och lägesenergi -› elenergi
Biogas-bil: strålningsenergi -› kemisk energi -› kemisk energi -› kemisk energi -› rörelseenergi och värmeenergi
Verkningsgrad: Hur mycket man stoppar in och hur mycket man får ut.
Energikvalitét
Energiprincipen "ingenting försvinner, allt finns kvar" energin kan inte nyskapas eller förstöras, endast ändra folk.
torsdag 21 augusti 2014
Labmaterial
1. Degeltång
2. Trådnät
3. Trefot
4. Provrörsställ
5. Provrör
6. Degel
7. Provrörshållare
8. Glasstav
9. Pipett
10. E-kolvar
11. Bägare
12. Mätglas/Mätcylinder
13. Urglas
14. Mortel
15. Stativ
16. Kristallationsskål *
17. Skyddsglasögon
18. Tratt
19. Spatel
2. Trådnät
3. Trefot
4. Provrörsställ
5. Provrör
6. Degel
7. Provrörshållare
8. Glasstav
9. Pipett
10. E-kolvar
11. Bägare
12. Mätglas/Mätcylinder
13. Urglas
14. Mortel
15. Stativ
16. Kristallationsskål *
17. Skyddsglasögon
18. Tratt
19. Spatel
onsdag 20 augusti 2014
Bränslen
Fossila bränslen - olja, naturgas, stenkol
Förnybara bränslen - sol, vind, vatten och träkol
Turbin - en "sak" som snurrar
Generator - omvandlar rörelse till el
Förnybara bränslen - sol, vind, vatten och träkol
Turbin - en "sak" som snurrar
Generator - omvandlar rörelse till el
måndag 9 juni 2014
Skydd mot graviditet
P-piller
Detta är ett skydd i piller form för tjejer, dem innerhåller två olika sorters hormoner, östrogen och gestagen. Dem finns i olika kartor, med 21 piller och 28, i den ena får man uppehålla att ta dem så att man får sin mens. Ifall det är en karta med 28 piller så innerhåller bara dem sista 7 en sorts hormon.
Man måste ta dem vi ungefär samma tid varje dag.
P-spruta
Denna innerhåller gestagen som stoppar graviditet. Den påverkar sekret på livmoderhalsen.
Dosen gesten är väldigt stor eftersom att denna spruta bara ges fyra gånger om året.
Detta är dock inte jättebra då man kan råka ut för benskörhet när man bli hellre. Därför rekomonderas detta inte för tjejer under 18 år.
Avbrutet samlag
Detta går ut på att killen tar ut penisen precis innan utlösning. Detta är dock ingen säker metod över huvud taget då killen måste reagera blixtsnabbt. Det kan också vara så att det finns spermier i försatsen eller att dem är kvar i urinröret efter tidigare utlösning.
Ordlista, biologi
menstuationscykel - livmodern förbereder sig varje månad på att ägget ska komma ner och vara befruktat, men ifall det inte blivit befruktat så åker allt slem och blod ut, det är då man får mens.
Detta går om varje månad och det är som en cykel.
ägglossning - Ungefär 2 veckor efter man fått mensen får man ägglossning, det är då man har störst chans att bli gravid för ägget vandrar ner mot äggledaren.
klimakteriet - det är som en bakvänd pubertet, mensen upphör osv.
abort - När man medvetet väljer själv att ta bort fostret.
missfall - När kroppen spontant känner att något är fel och stöter ut fostret.
navelsträng - Den är som ett band mellan mamman och fostret som ger mat och näring.
moderkaka - Den äverför syre och näring till barnet under gravideteten.
foster - så länge barnet befinner sig i magen så kallas det foster
fostervatten - Den vätska som omger barnet i livmodern.
befruktning (var, när, hur?) - det är i äggledarna befrukningen sker, i samlag ca 2 veckor efter första mensens dag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)