Han fick möjligheten att segla över havet, pappan var i mot det förstås, men tillslut fick han faktiskt följa med. I fem år pågick resan och Darwin började intressera sig för det naturliga urvalet ännu mera. Han jämförde olika fåglar och hur deras anpassning var.
Han började skriva en bok, en bok som skulle gå i mot den kristna tron om hur världen skapades och vilka arter som överlever. Han gav inte ut den, inte ön, han visste att det inte skulle bli så värsta populärt och att han skulle få mycket i mot sig.
Han gifte sig med sin kusin Emma, det kanske inte var rena förälskelsen men dem skulle kunna bli bra ihop, ändå visade han väldigt mycket kärlek till sin familj.
Deras tredje barn dog vid bara några månaders ålder, det var tungt för dem alla. Ett till utav deras barn dog vid tio års ålder, där tappade Charles även sin tro.
Charles hade väldigt många problem med sin hälsa under hela sin livstid, allt från magsmärta till feber kom i mellan. När han hade sina riktigt jobbiga perioder så läste frun Emma för honom, och någonstans där släppte han sin bok, såklart blev han påhoppad över hans teorier, vilket han räknade med då han gick i mot folks tro.
Han skrev på att annorlunda sätt, inte så bara forskare kan förstå utan så att alla kunde förstå hans teori om hur jorden förändras långsamt och vi som lever på den också.
Om två individer är bra och har rätt anpassning och dem förökar sig sprider dem vidare bra grejer, tillslut mycket, mycket långsamt kommer det uppstå en ny art.
Men han gav aldrig ut sin bok om människans uppkomst från aporna, inte på lång tid i alla fall. Tillslut gjorde han i alla fall det, hysteri uppkom, men ändå inte lika mycket som förra gången. När han sedan dog så kom väldigt många människor på hans begravning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar