En fru och en man har fått ett barn. Bara frågan om vad barnet ska heta återstår. En hel förmiddag står dem och försöker leta upp ett lämpligt namn åt deras dotter. Tillslut sa frun att nu får det vara nog, att mannan skulle gå ner till vägen och fråga vad första frun som går förbi heter, det namnet ska dem döpa sin dotter till. Det började skymma senare på kvällen och ännu hade inte någon gått förbi, och när de väl gjorde de så hade hon haft så bråttom att inte många ord passerat hennes läppar. (Fast det var solen han pratade till). Hon hette Klara Fina Gulleborg, och det fick även bli namnet till deras dotter.
Hur det gick till när de valde namn åt sin dotter beskrev jag nyss ovan. Mannen i familjen stod vi väggrenen hela dagen i väntan på att någon kvinna skulle dyka upp. Den kvinnans namn skulle dottern få.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar