Koreakriget

Bakgrund:

1950 och tre år framåt så pågick ett inbördeskrig på den koreanska halvön. 2007 så skrevs ett vapenstillestånd på, men trots det så är målet att ersätta vapenstilleståndet med ett permanent fredsavtal.

Efter andra världskriget så var Korea ockuperat utav sovjetiska och amerikanska trupper. I den norra delen fanns det sovjetiska trupper och i söder amerikanska. 1950 anföll Nordkoreanska trupper Sydkorea, Sydkorea fick då hjälp utav FN då dem trodde att detta var ett steg till kommunistiska länder. Kina gick med Nordkorea i kriget. 

Vid den 38:e bräddgraden finns nu mera en gräns som delar upp trupperna, landet är fortfarande uppdelat.

Eget resonemang: 

Där var vi tillbaka igen, till krig och brutala sätt att få död på folk. Antingen är jag väl dum i hela huvudet eller så tänker jag inte som andra personer. Men hur i hela världen kan det hjälpa att ha ihjäl folk? Varför är folk så himla besatta utav att få mer land? 

Jag kommer aldrig i hela mitt liv förstå vitsen med att ta död på folk för en sådan anledning, inte heller för att någon har en annan åsikt än mig. Vad kan jag göra åt saken? 

Jag tror att vi människor är lite egocentriska, vi ser en tunnel som är den enda utvägen, både för oss som art eller som oss som individuell person. Vi tar död på djur till höger och vänster, och även människor. Varför lägger vi alltid så mycket tid på att vara störst, bäst och vackrast? För mig är det helt galet hur man kan vara kapabel till att faktiskt ta död på folk, liksom döda liv för att nå dit man vill. 

Rent ut sagt så tycker jag att allt som innefattar krig är totalt onödigt. Jag tycker faktiskt att det borde gå att lösa på ett smidigare och mer smärtfritt sätt. Debatter tycker jag är en bra lösning, alla får chans att uttrycka sig och man får en chans att ändra ställning till hur man tycker och tänker. Dessutom så behöver inte alls lika många sätta livet till.

En diskussion kan man inte vinna, man kan bara göra något som passar båda så att man kommer överrens, och det är det jag tycker är viktigt.