1. Alabama
2. Alabama is located right there, where the arrow is point.
3-4. The area of Alabama is 135 765km2, and if you compare with Swedens which area is 447 435km2 you can fit 3 Alabamas in Sweden. Now you got a estimate of the size.
5. The capital's name is Montegomery but the biggest city is Birmingham.
6. Their offical language is English.
7. Climate, there's a lot of forest in the state and almost greenery the whole year. It also raining a lot.
8. They still got death penalty, but the last year someone executed was 1964 because robbery.
9. A famous person who are born and grew up in Alabama is Channing Tatum. He's a 35 years old actor. In school he was a boy with a lot of energy and his parents decided to let him play a lot of sports like football, baseball and athletics and then he found his passion for football.
He is involved in a lot of movies like: Dear John, She's the man, 21 Jump Street, 22 Jump Street and so on.
tisdag 19 maj 2015
måndag 18 maj 2015
Lite Språkhistoria
1. sten - stein, denna - bensa, son - sun, broder - brobur, de - de, och - auk, dog - dou
2. drängliga - manligen, australa - österut, sunnarla - söderut
3. enkel
4. i, en
5. är - ær, tre - brir, tjuvar - biuvær, stjäl - stial, och - ok, tager - takar
6. i lagen - i laghum, en annan - Annær, i tjuvens händer - i hænder biufi, alla - allir, ur huset - or husi, till gård - til garz
7. som - bær, oskyldig - orbiufæ, vitsord, bevittningsrätt - bifus vitur
8. Är i tagen handen - Tagit i handen
9. Komplicerad, saklig, abstrakt.
10. fordom - fordhom, var - war, greve - greffe, hustru - husfrv, mycket - mykith, älskade - elskadhe
11. ägde - atte, en - ena, honom - han, i sin hand - i sinne hand, stor - stora, dog - do, stor ära - store æro
12. oförsiktig - owarandis, smärta - beskelikheet, hastigt - beadhlika
13. konkret och enkel
14. hört - hördt, det - thet, öga - ögha, emot - emoot, hava - haffua, giv - giff
15. någon - någhor, kåpan - kåpona, en mil - ena milo, gå - gack
16. livklädnad - kiortel, tvingar - nödhgar
17. saklig, enkel, konkret
18. mansperson, jernvägsbron, af, hvem, blef
19. Långa sammansatta meningar.
20 . Styr han simmande färden mot vasabron
21. enkel abstarakt, saklig och snabbt tempo
2. drängliga - manligen, australa - österut, sunnarla - söderut
3. enkel
4. i, en
5. är - ær, tre - brir, tjuvar - biuvær, stjäl - stial, och - ok, tager - takar
6. i lagen - i laghum, en annan - Annær, i tjuvens händer - i hænder biufi, alla - allir, ur huset - or husi, till gård - til garz
7. som - bær, oskyldig - orbiufæ, vitsord, bevittningsrätt - bifus vitur
8. Är i tagen handen - Tagit i handen
9. Komplicerad, saklig, abstrakt.
10. fordom - fordhom, var - war, greve - greffe, hustru - husfrv, mycket - mykith, älskade - elskadhe
11. ägde - atte, en - ena, honom - han, i sin hand - i sinne hand, stor - stora, dog - do, stor ära - store æro
12. oförsiktig - owarandis, smärta - beskelikheet, hastigt - beadhlika
13. konkret och enkel
14. hört - hördt, det - thet, öga - ögha, emot - emoot, hava - haffua, giv - giff
15. någon - någhor, kåpan - kåpona, en mil - ena milo, gå - gack
16. livklädnad - kiortel, tvingar - nödhgar
17. saklig, enkel, konkret
18. mansperson, jernvägsbron, af, hvem, blef
19. Långa sammansatta meningar.
20 . Styr han simmande färden mot vasabron
21. enkel abstarakt, saklig och snabbt tempo
onsdag 13 maj 2015
Geografihäfte
Vad innerbär begreppet mikrokredit?
Att man ger fattiga människor små lån
Man hjälper främst kvinnor med lån för att komma igång med företagande. Vad kan det bero på att det är främst kvinnor man riktar in sig på?
För att kvinnorna tog mer ansvar överlånen och kunde skapa företag.
Vilka olika verksamheter kan kvinnor i fattiga länder tänkas ha?
Jordbruk och försäljning utav varor.
Varför är det främst i Afrika och Asien mikrolån vanliga och viktiga för utvecklingen?
För att det är där det är som fattigast, då kan det hjälpa dem lite att få små lån för att få ekonomin i rullning.
Var i världen ligger de fattigaste respektive de rikaste länderna?
De fattigaste ligger i Afrika, söder om Sahara. De rikaste ligger ganska nordväst i Europa, dessutom är kina och USA rätt rikt.
Vilka tänkbara orsaker finns det till fattigdom? Hur kan man beskriva förhållandena i de fattigaste länderna?
Fattigdom är som en ond cirkel. Ifall ett ställe är fattigt så är det svårt att få igång en marknad för att man har inga pengar att tillverka saker utav. Då kan man alltså inte sälja något för att få pengar och så bara fortsätter det så. Då blir det bara så att man arbetar för sig själv och då får man inte heller någon inkomst.
Vad kan vi i världens rikaste länder göra för insatser för att medverka till en positiv förändring i de minst utvecklade länderna?
Vi kan kanske betala en summa för att få landet att gå framåt och få rullians i landet.
Vad finns det för samband i mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som folktäthet, klimat och naturresurser?
Ifall man har bra naturresurser, vi i Sverige har tillexempel mycket skog, då kommer andra länder vilja köpa varor utav oss, vilket leder till att landet blir rikare. Dessutom så är vi inte ett så tätt befolkat land och detta gör så att vi inte har så många människor att fördela pengarna på. Alla får bra hälsa och bra möjligheter.
Alltså är det exakt likadant med fattigdom fast spegelvänt.
Varför är fattiga länder mer sårbara än rika länder i naturkatastrofer och dess effekter?
För att de rika länderna kan förebygga katastroferna bättre eftersom att de har mer pengar.
Landanalys, välj länder:
Sverige och Mali
Geografisk fakta:
Sverige ligger ganska mycket norrut och i den tempererade zonen. Detta innerbär att vi har ett varierat väder. Vi har också god vattenresurs genom att vi bor i ett land med hav runt om och dessutom har vi gott om sjöar. Vi har bra med skog och odlingsmark.
Mali ligger i västafrika och är ett land som inte ligger så bra i förhållande med vatten. Det är ett tort land där det alltid är varmt, detta leder då till att det inte är så bra odlingsmark.
Befolkningsdata:
Sverige födelsetal: 108 000/år
Mali födelsetal: 690 000/år
Sverige dödstal: 90 000/år
Mali dödstal: 214 200/år
Sverige Spädbarnsdödlighet:
Mali Spädbarnsdödlighet:
Sverige Naturlig folkökning:
Mali Naturlig folkökning:
Sverige Befolkningspiramid:
Mali Befolkningspiramid:
Sverige invandring och utvandring:
Mali invandring och utvandring:
Var i världen ligger de fattigaste respektive de rikaste länderna?
De fattigaste ligger i Afrika, söder om Sahara. De rikaste ligger ganska nordväst i Europa, dessutom är kina och USA rätt rikt.
Vilka tänkbara orsaker finns det till fattigdom? Hur kan man beskriva förhållandena i de fattigaste länderna?
Fattigdom är som en ond cirkel. Ifall ett ställe är fattigt så är det svårt att få igång en marknad för att man har inga pengar att tillverka saker utav. Då kan man alltså inte sälja något för att få pengar och så bara fortsätter det så. Då blir det bara så att man arbetar för sig själv och då får man inte heller någon inkomst.
Vad kan vi i världens rikaste länder göra för insatser för att medverka till en positiv förändring i de minst utvecklade länderna?
Vi kan kanske betala en summa för att få landet att gå framåt och få rullians i landet.
Vad finns det för samband i mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som folktäthet, klimat och naturresurser?
Ifall man har bra naturresurser, vi i Sverige har tillexempel mycket skog, då kommer andra länder vilja köpa varor utav oss, vilket leder till att landet blir rikare. Dessutom så är vi inte ett så tätt befolkat land och detta gör så att vi inte har så många människor att fördela pengarna på. Alla får bra hälsa och bra möjligheter.
Alltså är det exakt likadant med fattigdom fast spegelvänt.
Varför är fattiga länder mer sårbara än rika länder i naturkatastrofer och dess effekter?
För att de rika länderna kan förebygga katastroferna bättre eftersom att de har mer pengar.
Landanalys, välj länder:
Sverige och Mali
Geografisk fakta:
Sverige ligger ganska mycket norrut och i den tempererade zonen. Detta innerbär att vi har ett varierat väder. Vi har också god vattenresurs genom att vi bor i ett land med hav runt om och dessutom har vi gott om sjöar. Vi har bra med skog och odlingsmark.
Mali ligger i västafrika och är ett land som inte ligger så bra i förhållande med vatten. Det är ett tort land där det alltid är varmt, detta leder då till att det inte är så bra odlingsmark.
Befolkningsdata:
Sverige födelsetal: 108 000/år
Mali födelsetal: 690 000/år
Sverige dödstal: 90 000/år
Mali dödstal: 214 200/år
Sverige Spädbarnsdödlighet:
Mali Spädbarnsdödlighet:
Sverige Naturlig folkökning:
Mali Naturlig folkökning:
Sverige Befolkningspiramid:
Mali Befolkningspiramid:
Sverige invandring och utvandring:
Mali invandring och utvandring:
söndag 10 maj 2015
Material (kapitel 11 kemiboken)
Material - Alla föremål som finns är gjorda utav olika material.
Polymerer - Cellulosa (trä, papper), Gummi och plast. Detta är långa molekyler som egentligen är små molekyler sammansatta till långa.
Keramerer och glas - saker gjorda i porslin, lera eller glas. Det är oorgansika material.
Fibrer - tyger, snören, rep, alltså material formade utav långa trådar.
kompositer - När något är gjort utav två olika material
Metaller - föremål utav metall alltså utav en grupp med grundämnen.
Livscykel - Varje material har en livscykel, det betyder alltså hur materialet kommer till, hur det används och hur man gör sig av med det. Från födsel till död.
Livscykelanalys - Det är något som måste göras på alla produkter för att se hur de olika stegen ur ett föremåls liv påverkar naturen.
Materialåtervinning - När man tar vara på något och gör om det på nytt. Tillexempel att man smälter ner använda aluminiumburkar och tillverkar nya.
Återvinning/Återanvändning - Glasflaskor som man har haft läsk i bara diskas innan de fylls med läsk igen, man behöver alltså inte smälta ner föremålet för att använda det igen.
Källsortering - Det är när man i hemmet sorterar soporna typ tidningar, plastförpackningar osv.
Vagga till vagga-principen - Att ett föremål istället för att ha en födsel och sedan dö gå från födsel till födsel på något nytt.
Varför är det viktigt att vi återvinner material i avfall?
För att det inte ska bli för mycket skräp och sådant, dessutom släpper förbränningen ut giftiga gaser och måste renas och dessutom så sparar man på råvaror ifall man återvinner.
Vad finns det för problem med återvinning och hur tror du att det kan lösas?
Det är dyrt att genomföra för tillfället, men jag tror att man bara måste göra det för i längden så kommer man tjäna på det. Så man kan ju antingen bara förstå hur det ligger till och ta tag i problemet eller ifall det saknas pengar höja skatten under en period för en jättesatsning inom ämnet.
Trä/Lignin/Cellulosafibrer - Det är råvaran från ett träd, det är cellulosafibrer tillsammans med lignin som är ett lags "lim" som finns i trädet. Utan det skulle träden vara lika mjuka som blomskjälkar.
Papper - Det framställs genom att cellulosafibrer pressas samman till tunna ark.
Pappersmassa - Det är själva "degen" till pappret.
Massfabrik - Det är där man tillverkar pappersmassan.
Mekanisk Pappersmassa - Man mal sönder träet och blandar det med vatten, lite utan ligninet försvinner, men inte allt, vilket gör så att pappret lätt blir sprött och gult, vilket ändå funkar till tidningspapper och toalettpapper.
Kemisk Pappersmassa - Denna pappersmassan gör ett starkare papper. Man kokar träflisen med olika kemikalier för att få bort ligninet helt och sedan bleks det för att ta bort ligninet helt. Detta används tillexempel när man ska göra böcker eller liknande.
Pappersbruk - Det är dit pappersmassan skickas, där blandas den med lim och vatten innan den pressas ihop till tunna ark.
Ge exempel på vad man kan använda trä till.
Papper, hus, bänkar, tejp och ved.
På vilka sätt kan trä brytas ner och hur kan vi skydda det?
Levande organismer kan bryta ner det med det kan också spricka för att det torkar ut. Vi kan skydda det genom att spruta in något i träet så att inte levande organismer kan äta på det. Man kan också måla, lacka eller olja det.
Berätta hur massindustrin skadade miljön förr i tiden och hur den har blivit mer miljövänlig nu.
Förr så släppte man ut Ligninet rakt ut i vattnet och det tar jättemycket syre, vilket ledde till att livet i vattnet dog. Dessutom så använde man sig utav ett blekmedel som var miljöfarligt.
Nuförtiden så tar vi vara på det som bli över mycket mer ligninet bränns så fabriken får energi och det farliga blekmedlet har bytts ut mot syrgas.
Beskriv utförligt om hur pappret i den här boken tillverkats.
Först så har trädets huggits ner, transporterats till en massfabrik där mal sönder träet och kokar det med kemikalier för att få bort ligninet helt. Sedan så har man blekt pappersmassan för att få bort det allra sista ligninet så att pappret ska kunna bli starkare. Sedan så har det skickats till ett pappersbruk där det blandas med lim och vatten för att sedan pressas ihop till tunna ark.
Plymer - Det är grekiska och betyder "lång kedja", det är en lång kedja med småmolekyler.
Monomer - Det är de små molekylerna man börjar skapa plast utav.
Polymerisation - Så heter reaktionen som bildas när man med kemiska ämnen kopplar ihop de små molekylerna.
Polyten - Om man tillverkar plast genom att ta kolvätet eten, kopplar bort dess dubbelbinding för att festa en till etenmolekyl osv. så blir det plasten Polyten.
Termoplast - Detta är en plast som kan smältas och formas om.
Härdplast - Denna plasten kan inte smältas och formas om, ju mer man värmer den desto hårdare blir den.
Materialåtervinning - Detta är när man smälter ner något för att sedan forma om det till något annar.
Kemisk återvinning - Det är när man återvinner byggstenarna i plasten. Man hettar alltså upp plasten utan syre för att få en blandning utav monomerer och andra ämnen.
Energiåtervinning - När vi eldar upp plasten så tar vi vara på värmen och gör energi utav den.
Beskriv hur plast kan återvinnas på olika sätt.
Man kan antingen återanvända den i samma form som den redan är, tillexempel ta lego och sälja vidare på en loppis. Man kan också skicka den till materialåtervining där plasten smälts ner och man skapar en ny produkt utav samma plast och man kan också skicka den på kemisk återvinning där man hettar upp plasten utan syre för att få loss monomererna.
Gummiträd - Det är de träden som man utvinner Latex ifrån.
Latex - Latex är gummit fast löst i vatten, det får man ifrån gummiträden.
Rågummi - Ifall man låter Latex vara ett tag så kommer vatten separeras ifrån gummit och då blir det rågummi.
Elastisk - Det är ett material som man kan töja ut som sedan drar ihop sig igen. Som en hårsnodd eller ett gummiband.
Vulkanisering - Detta är alltså processen hur man får rågummi till gummi. Man blandar alltså rågummit med svavel. Det får gummit att inte reagera med vädret samtidigt som det fortfarande behåller sin elastiska egenskap.
Syntetgummi - Detta är gummi som forskarna skapat utav råolja.
Regummering - Ifall man ska återanvända ett däck så lägger man ett tunt lager nytt gummi runt det.
Hur är gummimolekylen uppbyggd?
Det är polymerer fast ihopknycklade, detta gör så att de verkar kortare än vad de är, detta gör så att gummit får sin elastiska egenskap.
Förklara varför gummi är elastiskt.
För att molekylerna är ihopknycklade. Detta gör så att ifall man drar i det så blir det längre, men när man släpper så kommer det bli kortare igen.
Berätta hur gummi kan återvinnas.
Gummi återvinns genom att man kyler ner det till -200°c och då krossar men det till ett fint pulver och separerar det ifrån andra material som det satt ihop med innan. Sedan blandas det med nytt gummi.
Keram/Keramik - Det är någonting som är gjort utav lera. Typ keramik, det använder man sig utav när man gör lerkrukor. Porslin är också keramik fast med en speciell sorts lera som bränts i en extra varm ugn. De är gjorda utav oorgansika ämnen och sandkornen de är utav är v'ldigt små. När man bränner dem i ugnen så smälter dem samman.
Glaskeram - Det är ett ganska nytt keramsikt material, används till ungsformar tillexempel.
Vilka egenskaper har nästan alla keramer?
De består utav oorgansika ämnen som smälter ihop i ugnen.
Ge tre exempel på vad keramer kan användas till.
Ungsformar, Lerkrukor och kaffemuggar.
Glasblåsarpipa - Det var ett föremål man använde förr för att forma glaset. Det var format som ett metallrör med en tratt på ena sidan.
Kvartsglas - Om man smälter vanlig sand och låter den svalna så får man kvartsglas.
Sodaglas - Det är det vanligaste glaset vi använder till dricksglas, fönster osv. Detta får man ifall man tillsätter kalksten och soda i glaset. Vanligt glas har en smältpunkt på 1700°c men detta får smältpunkten att sjunka till 1000°c.
Härdat glas - Detta får man ifall man kyler ner smält glas snabbt. Det uppstår sprngningar i glaset vilket ger det en egenskap att hålla mycket bättre.
Lamellglas - Det är två eller flera glasskivor som hålls samman med hjälp utav plast. Detta används bland annat till vindrutan på en bil.
Vilken är den viktigaste ingrediensen i allt glas?
Sand.
Vad är pyrex och kristallglas och vad används det till?
Pyrex är ett glas som man använder i en kemisal, det är extra bra på att tåla temperaturförändringar och kemikalier, för att få denna sortens glas så tillsätter man Borjoner i det.
Kristallglas kan man använda till kristallkronor och till speciella vinglas. Man byter ut sodan mot kaliumkarbonat och lägger till blyoxid för att framställa detta.
Hur kan glas återanvändas?
Man kan återvinna det genom att panta det. De diskas ur och fylls med ny dryck. Eller så smälts de ner och blir nya flaskor eller burkar. Man måste vara noga att sortera färgat glas med färgat glas och ofärgat med ofärgat.
Fibrer - Det är material i långsmal form, typ trådar. Det är ganska korta, men vi kan spinna ihop dem till långa och tjocka trådar.
Konstfibrer - Det är när vi människor kan tillverka fibrer utan att använda oss utav naturliga som det blir konstfibrer.
Syntetfibrer - Om råvaran är olika plastpolymerer så får man syntetfibrer.
Syntetmaterial - Tyg som är gjort utav syntetfibrer (exempel polyester) kallas syntetmaterial.
Kolfibrer - Det är stora organsika molekyler.
Glasfibrer/Stenfibrer - Detta är oorgansika fibrer. Om man sprutar smält glas eller sten igenom ett litet hål så bildas det glasfibrer eller stenfibrer.
Fiberoptik - Det är ifall man använder glasfibrer eller syntetfibrer för att överföra ljus.
Komposit - Det är när man kombinerar två olika material för att nyttja de bästa egenskaperna hos åda materialen.
Armerad betong - Ifall man lägger ett nätverk utav järnstänger på ett ställe innan man lägger över betong kommer den bli mycket mer hållbar och få fler bra egenskaper, kompositen kallas då armerad betong.
Armering - Det är själva järnstångsnätverkat som kallas armering.
Ge några exempel på naturligt fibermaterial.
Bomull, cellulosa, ull och silke.
Vilka råvaror använder man tillverkar konstgjorda fibrer?
Råolja.
Beskriv på vilket sätt ditt skelett är en komposit.
För att de är gjort utav långa fibrer utav protein, detta gör skelettet lite segt och elastiskt. Sedan så är det också gjort utav kalciumfosfat för att det ska bli tåligare och hårdare.
Ge exempel på var vi använder fibermaterial. Vilka egenskaper hos materialen utnyttjar vi då?
Vi använder fibermaterial till kläder, där använder vi egenskapen att de är långa och att vi kan spinna ihop dem till långa trådar som man sedan kan sticka/väva ihop till tyger som vi därefter syr kläder utav.
Ge några exempel på var vi använder kompositer. Vilka egenskaper hos kompositerna är viktiga då?
Tillexempel om man tar kolfiberamerad plast så blir det ett bra sportredskap.
Nanomaterial - Det är material som innehåller delar som är väldigt små eller tunna, detta gör så att materialen kan få helt olika egenskaper än vanliga material.
Termoelektriska material - De är fyra gånger mer effektiva än de som funnits tidigare. De termoelektriska materialen kan utnyttja värme för att skapa elektricitet.
Vilket utav materialen som nämns i avsnittet tycker du verkar vara intressantast? Motivera.
Jag tycker absolut att det med bilen är det som verkar intressantast. För att är en så aktuell fråga just det med växthuseffekterna, vi måste hitta en förnybar energikälla och sol är något som vi aldrig kommer leva utan. Det är ju perfekt. Ifall man då kan göra så hela bilen kan lagra batteri eller bara laddas för att den är gjort utav batteriplast så vore det ju helt fantastiskt.
Ifall man kunde ha den där plasten på mobilen också vore ju också bättre. Mobilen är något människan använder sig galet mycket utav idag och att utveckla den mer på ett miljövänligt sätt lutar ju bara mer åt det positiva hållet.
Frågor:
Tycker du att forskarna ska fortsätta utveckla nanomaterial? Motivera.
Det finns en risk med allt i livet. Jag kan dö när som helst, och allt handlar om att ta chanser. Detta är positivt. Det kan hjälpa människor i livet och JA JA JA, fortsätt utveckla nanomaterialen. Man pste ta chanser för att det ska hända något och det är så utvecklingen går framåt. Vi måste våga släppa på spärrarna och gå framåt.
1.
Organsika: Trä, Gummi, plast, papper
Oorgansika: Glas, porslin, kramer, Guld
2. C
3.
1-E
2-C
3-D
4-B
5-A
5. A, falskt, livcykelanalys är det man gör innan man skapar en vara för att se om energin för att skapa den och sedan avfallet från den är värt själva produkten.
B, falskt, det bästa är att återvinna.
C, sant
D, falskt, det är tunna ark utav cellulosafibrer.
E, sant
6. A, falskt, det är det vi kan skapa själva
B, sant
C, falskt, sand är den viktigaste ingrediensen i glas
D, sant
E, sant
7. Ja, det är väl bra att det inte behövs lika mycket papper. Det är en rätt lång procedur att tillverka och ju mindre desto bättre. Då kan man hellre satsa det pappret på ännu viktigare grejer.
8a. Hon kan kolla ifall den lätt smälter, plast har lägre smältpunkt än glas.
b. Jag vill kunna återvinna så mycket som möjligt för naturen och samhällets bästa. Men så enkelt att källsortera är det inte ifall det inte skrivs på förpackningen vad det ska sorteras som. Så ifall ni såsom jag är ute efter en bättre miljö så är mitt tips till er att börja märka era varor med var de ska sorteras.
9. Knut och Nellies. De pratar mest om material och vad materialen egentligen är förnågonting.
10.
Många användingsområden
Ofarligt för hälsan
Hållbart
Vagga-till-vagga
Energisnålt
Billigt
Jag prioritetar som jag gör då jag tycker att det är bra att använda något till så mycket som möjligt och att jag hellre betalar mer för något riktigt bra än mindre för något halvbra.
Polymerer - Cellulosa (trä, papper), Gummi och plast. Detta är långa molekyler som egentligen är små molekyler sammansatta till långa.
Keramerer och glas - saker gjorda i porslin, lera eller glas. Det är oorgansika material.
Fibrer - tyger, snören, rep, alltså material formade utav långa trådar.
kompositer - När något är gjort utav två olika material
Metaller - föremål utav metall alltså utav en grupp med grundämnen.
Livscykel - Varje material har en livscykel, det betyder alltså hur materialet kommer till, hur det används och hur man gör sig av med det. Från födsel till död.
Livscykelanalys - Det är något som måste göras på alla produkter för att se hur de olika stegen ur ett föremåls liv påverkar naturen.
Materialåtervinning - När man tar vara på något och gör om det på nytt. Tillexempel att man smälter ner använda aluminiumburkar och tillverkar nya.
Återvinning/Återanvändning - Glasflaskor som man har haft läsk i bara diskas innan de fylls med läsk igen, man behöver alltså inte smälta ner föremålet för att använda det igen.
Källsortering - Det är när man i hemmet sorterar soporna typ tidningar, plastförpackningar osv.
Vagga till vagga-principen - Att ett föremål istället för att ha en födsel och sedan dö gå från födsel till födsel på något nytt.
Varför är det viktigt att vi återvinner material i avfall?
För att det inte ska bli för mycket skräp och sådant, dessutom släpper förbränningen ut giftiga gaser och måste renas och dessutom så sparar man på råvaror ifall man återvinner.
Vad finns det för problem med återvinning och hur tror du att det kan lösas?
Det är dyrt att genomföra för tillfället, men jag tror att man bara måste göra det för i längden så kommer man tjäna på det. Så man kan ju antingen bara förstå hur det ligger till och ta tag i problemet eller ifall det saknas pengar höja skatten under en period för en jättesatsning inom ämnet.
Trä/Lignin/Cellulosafibrer - Det är råvaran från ett träd, det är cellulosafibrer tillsammans med lignin som är ett lags "lim" som finns i trädet. Utan det skulle träden vara lika mjuka som blomskjälkar.
Papper - Det framställs genom att cellulosafibrer pressas samman till tunna ark.
Pappersmassa - Det är själva "degen" till pappret.
Massfabrik - Det är där man tillverkar pappersmassan.
Mekanisk Pappersmassa - Man mal sönder träet och blandar det med vatten, lite utan ligninet försvinner, men inte allt, vilket gör så att pappret lätt blir sprött och gult, vilket ändå funkar till tidningspapper och toalettpapper.
Kemisk Pappersmassa - Denna pappersmassan gör ett starkare papper. Man kokar träflisen med olika kemikalier för att få bort ligninet helt och sedan bleks det för att ta bort ligninet helt. Detta används tillexempel när man ska göra böcker eller liknande.
Pappersbruk - Det är dit pappersmassan skickas, där blandas den med lim och vatten innan den pressas ihop till tunna ark.
Ge exempel på vad man kan använda trä till.
Papper, hus, bänkar, tejp och ved.
På vilka sätt kan trä brytas ner och hur kan vi skydda det?
Levande organismer kan bryta ner det med det kan också spricka för att det torkar ut. Vi kan skydda det genom att spruta in något i träet så att inte levande organismer kan äta på det. Man kan också måla, lacka eller olja det.
Berätta hur massindustrin skadade miljön förr i tiden och hur den har blivit mer miljövänlig nu.
Förr så släppte man ut Ligninet rakt ut i vattnet och det tar jättemycket syre, vilket ledde till att livet i vattnet dog. Dessutom så använde man sig utav ett blekmedel som var miljöfarligt.
Nuförtiden så tar vi vara på det som bli över mycket mer ligninet bränns så fabriken får energi och det farliga blekmedlet har bytts ut mot syrgas.
Beskriv utförligt om hur pappret i den här boken tillverkats.
Först så har trädets huggits ner, transporterats till en massfabrik där mal sönder träet och kokar det med kemikalier för att få bort ligninet helt. Sedan så har man blekt pappersmassan för att få bort det allra sista ligninet så att pappret ska kunna bli starkare. Sedan så har det skickats till ett pappersbruk där det blandas med lim och vatten för att sedan pressas ihop till tunna ark.
Plymer - Det är grekiska och betyder "lång kedja", det är en lång kedja med småmolekyler.
Monomer - Det är de små molekylerna man börjar skapa plast utav.
Polymerisation - Så heter reaktionen som bildas när man med kemiska ämnen kopplar ihop de små molekylerna.
Polyten - Om man tillverkar plast genom att ta kolvätet eten, kopplar bort dess dubbelbinding för att festa en till etenmolekyl osv. så blir det plasten Polyten.
Termoplast - Detta är en plast som kan smältas och formas om.
Härdplast - Denna plasten kan inte smältas och formas om, ju mer man värmer den desto hårdare blir den.
Materialåtervinning - Detta är när man smälter ner något för att sedan forma om det till något annar.
Kemisk återvinning - Det är när man återvinner byggstenarna i plasten. Man hettar alltså upp plasten utan syre för att få en blandning utav monomerer och andra ämnen.
Energiåtervinning - När vi eldar upp plasten så tar vi vara på värmen och gör energi utav den.
Beskriv hur plast kan återvinnas på olika sätt.
Man kan antingen återanvända den i samma form som den redan är, tillexempel ta lego och sälja vidare på en loppis. Man kan också skicka den till materialåtervining där plasten smälts ner och man skapar en ny produkt utav samma plast och man kan också skicka den på kemisk återvinning där man hettar upp plasten utan syre för att få loss monomererna.
Gummiträd - Det är de träden som man utvinner Latex ifrån.
Latex - Latex är gummit fast löst i vatten, det får man ifrån gummiträden.
Rågummi - Ifall man låter Latex vara ett tag så kommer vatten separeras ifrån gummit och då blir det rågummi.
Elastisk - Det är ett material som man kan töja ut som sedan drar ihop sig igen. Som en hårsnodd eller ett gummiband.
Vulkanisering - Detta är alltså processen hur man får rågummi till gummi. Man blandar alltså rågummit med svavel. Det får gummit att inte reagera med vädret samtidigt som det fortfarande behåller sin elastiska egenskap.
Syntetgummi - Detta är gummi som forskarna skapat utav råolja.
Regummering - Ifall man ska återanvända ett däck så lägger man ett tunt lager nytt gummi runt det.
Hur är gummimolekylen uppbyggd?
Det är polymerer fast ihopknycklade, detta gör så att de verkar kortare än vad de är, detta gör så att gummit får sin elastiska egenskap.
Förklara varför gummi är elastiskt.
För att molekylerna är ihopknycklade. Detta gör så att ifall man drar i det så blir det längre, men när man släpper så kommer det bli kortare igen.
Berätta hur gummi kan återvinnas.
Gummi återvinns genom att man kyler ner det till -200°c och då krossar men det till ett fint pulver och separerar det ifrån andra material som det satt ihop med innan. Sedan blandas det med nytt gummi.
Keram/Keramik - Det är någonting som är gjort utav lera. Typ keramik, det använder man sig utav när man gör lerkrukor. Porslin är också keramik fast med en speciell sorts lera som bränts i en extra varm ugn. De är gjorda utav oorgansika ämnen och sandkornen de är utav är v'ldigt små. När man bränner dem i ugnen så smälter dem samman.
Glaskeram - Det är ett ganska nytt keramsikt material, används till ungsformar tillexempel.
Vilka egenskaper har nästan alla keramer?
De består utav oorgansika ämnen som smälter ihop i ugnen.
Ge tre exempel på vad keramer kan användas till.
Ungsformar, Lerkrukor och kaffemuggar.
Glasblåsarpipa - Det var ett föremål man använde förr för att forma glaset. Det var format som ett metallrör med en tratt på ena sidan.
Kvartsglas - Om man smälter vanlig sand och låter den svalna så får man kvartsglas.
Sodaglas - Det är det vanligaste glaset vi använder till dricksglas, fönster osv. Detta får man ifall man tillsätter kalksten och soda i glaset. Vanligt glas har en smältpunkt på 1700°c men detta får smältpunkten att sjunka till 1000°c.
Härdat glas - Detta får man ifall man kyler ner smält glas snabbt. Det uppstår sprngningar i glaset vilket ger det en egenskap att hålla mycket bättre.
Lamellglas - Det är två eller flera glasskivor som hålls samman med hjälp utav plast. Detta används bland annat till vindrutan på en bil.
Vilken är den viktigaste ingrediensen i allt glas?
Sand.
Vad är pyrex och kristallglas och vad används det till?
Pyrex är ett glas som man använder i en kemisal, det är extra bra på att tåla temperaturförändringar och kemikalier, för att få denna sortens glas så tillsätter man Borjoner i det.
Kristallglas kan man använda till kristallkronor och till speciella vinglas. Man byter ut sodan mot kaliumkarbonat och lägger till blyoxid för att framställa detta.
Hur kan glas återanvändas?
Man kan återvinna det genom att panta det. De diskas ur och fylls med ny dryck. Eller så smälts de ner och blir nya flaskor eller burkar. Man måste vara noga att sortera färgat glas med färgat glas och ofärgat med ofärgat.
Fibrer - Det är material i långsmal form, typ trådar. Det är ganska korta, men vi kan spinna ihop dem till långa och tjocka trådar.
Konstfibrer - Det är när vi människor kan tillverka fibrer utan att använda oss utav naturliga som det blir konstfibrer.
Syntetfibrer - Om råvaran är olika plastpolymerer så får man syntetfibrer.
Syntetmaterial - Tyg som är gjort utav syntetfibrer (exempel polyester) kallas syntetmaterial.
Kolfibrer - Det är stora organsika molekyler.
Glasfibrer/Stenfibrer - Detta är oorgansika fibrer. Om man sprutar smält glas eller sten igenom ett litet hål så bildas det glasfibrer eller stenfibrer.
Fiberoptik - Det är ifall man använder glasfibrer eller syntetfibrer för att överföra ljus.
Komposit - Det är när man kombinerar två olika material för att nyttja de bästa egenskaperna hos åda materialen.
Armerad betong - Ifall man lägger ett nätverk utav järnstänger på ett ställe innan man lägger över betong kommer den bli mycket mer hållbar och få fler bra egenskaper, kompositen kallas då armerad betong.
Armering - Det är själva järnstångsnätverkat som kallas armering.
Ge några exempel på naturligt fibermaterial.
Bomull, cellulosa, ull och silke.
Vilka råvaror använder man tillverkar konstgjorda fibrer?
Råolja.
Beskriv på vilket sätt ditt skelett är en komposit.
För att de är gjort utav långa fibrer utav protein, detta gör skelettet lite segt och elastiskt. Sedan så är det också gjort utav kalciumfosfat för att det ska bli tåligare och hårdare.
Ge exempel på var vi använder fibermaterial. Vilka egenskaper hos materialen utnyttjar vi då?
Vi använder fibermaterial till kläder, där använder vi egenskapen att de är långa och att vi kan spinna ihop dem till långa trådar som man sedan kan sticka/väva ihop till tyger som vi därefter syr kläder utav.
Ge några exempel på var vi använder kompositer. Vilka egenskaper hos kompositerna är viktiga då?
Tillexempel om man tar kolfiberamerad plast så blir det ett bra sportredskap.
Nanomaterial - Det är material som innehåller delar som är väldigt små eller tunna, detta gör så att materialen kan få helt olika egenskaper än vanliga material.
Termoelektriska material - De är fyra gånger mer effektiva än de som funnits tidigare. De termoelektriska materialen kan utnyttja värme för att skapa elektricitet.
Vilket utav materialen som nämns i avsnittet tycker du verkar vara intressantast? Motivera.
Jag tycker absolut att det med bilen är det som verkar intressantast. För att är en så aktuell fråga just det med växthuseffekterna, vi måste hitta en förnybar energikälla och sol är något som vi aldrig kommer leva utan. Det är ju perfekt. Ifall man då kan göra så hela bilen kan lagra batteri eller bara laddas för att den är gjort utav batteriplast så vore det ju helt fantastiskt.
Ifall man kunde ha den där plasten på mobilen också vore ju också bättre. Mobilen är något människan använder sig galet mycket utav idag och att utveckla den mer på ett miljövänligt sätt lutar ju bara mer åt det positiva hållet.
Frågor:
Tycker du att forskarna ska fortsätta utveckla nanomaterial? Motivera.
Det finns en risk med allt i livet. Jag kan dö när som helst, och allt handlar om att ta chanser. Detta är positivt. Det kan hjälpa människor i livet och JA JA JA, fortsätt utveckla nanomaterialen. Man pste ta chanser för att det ska hända något och det är så utvecklingen går framåt. Vi måste våga släppa på spärrarna och gå framåt.
1.
Organsika: Trä, Gummi, plast, papper
Oorgansika: Glas, porslin, kramer, Guld
2. C
3.
1-E
2-C
3-D
4-B
5-A
5. A, falskt, livcykelanalys är det man gör innan man skapar en vara för att se om energin för att skapa den och sedan avfallet från den är värt själva produkten.
B, falskt, det bästa är att återvinna.
C, sant
D, falskt, det är tunna ark utav cellulosafibrer.
E, sant
6. A, falskt, det är det vi kan skapa själva
B, sant
C, falskt, sand är den viktigaste ingrediensen i glas
D, sant
E, sant
7. Ja, det är väl bra att det inte behövs lika mycket papper. Det är en rätt lång procedur att tillverka och ju mindre desto bättre. Då kan man hellre satsa det pappret på ännu viktigare grejer.
8a. Hon kan kolla ifall den lätt smälter, plast har lägre smältpunkt än glas.
b. Jag vill kunna återvinna så mycket som möjligt för naturen och samhällets bästa. Men så enkelt att källsortera är det inte ifall det inte skrivs på förpackningen vad det ska sorteras som. Så ifall ni såsom jag är ute efter en bättre miljö så är mitt tips till er att börja märka era varor med var de ska sorteras.
9. Knut och Nellies. De pratar mest om material och vad materialen egentligen är förnågonting.
10.
Många användingsområden
Ofarligt för hälsan
Hållbart
Vagga-till-vagga
Energisnålt
Billigt
Jag prioritetar som jag gör då jag tycker att det är bra att använda något till så mycket som möjligt och att jag hellre betalar mer för något riktigt bra än mindre för något halvbra.
lördag 9 maj 2015
Fossila bränslen kol och förbränning (kapitel 10 kemiboken)
Förbränning:
När någonting brinner så sker det en kemisk reaktion som kallas förbränning, det finns också en förbränning som pågår inne i våra kroppar. Trots att förbränningen är så olika så sker det samma sak, det handlar om att släppa loss energi som finns lagrad i kemiska ämnen.
Kolets kretslopp:
Djur äter växter som innehåller kol - Vi äter djuren som har ätit växterna - Vi andas ut koldioxid - växterna gör om koldioxiden till syre (fotosyntes) - Träden och växterna får kol i sig
Kol:
Kolet finns i många olika saker, kolatomerna är alltid desamma men de sitter i olika molekyler som skapar deras egenskaper.
Diamant - Diamant är ett ämne utav bara kol, där sitter alla kolatomer hårt hoptryckt i ett tredimensionellt nätverk, vilket gör att det bli världens hårdaste ämne.
Grafit - Detta ämnet är också enbart gjort utav kol, fast här sitter kolatomerna i tunna lager som det är lätt att de smetar av sig, blyertspennor har den sortens kol i sig tillexempel.
Amorft kol - Detta betyder att kolatomerna inte sitter i någon speciell form eller ordning. Ett exempel på denna sortens kol är träkol.
Aktivt kol - Detta är korn utav amorft kol, de har hål i sig som kan absorbera bort ämnen, detta används tillexempel ifall ett barn har svalt farlig medicin, då kan man ge den aktivt kol som drar åt sig den farliga medicinen.
Fotbollsmolekyler - Det är när kolatomerna sätter sig i 5 eller 6-hörningar som i sin tur formar en fotboll.
Nanorör - Här sätter sig molekylerna också i sexhörningar, men istället för en fotboll så formar de sig till ett smalt rör. Rören är starka och är bra på att leda el.
Fullerener - Det är samlingsnamnet för fotbollsmolekyler och nanorör.
Grafen - Kolatomerna sitter även här i sexhörningar fast i ett enstaka sikt. Molekylen är väldigt tunn men har helt unika egenskaper. Den påverkas inte heller utav andra sikt som grafit gör. Det är tunnt och genomskinligt men trots det är det 200 gånger starkare än stål. Det är formbart och leder el bra, dessutom så är det ogenomträngligt för gaser och vätskor.
Vad används grafit och diamant till? Vilka egenskaper är viktiga då?
Diamant kan användas till borr som man borrar i glas med. Detta för att det är världens starkaste ämne.
Grafit kan man använda i blyertspennor för att ämnet ligger i tunna sikt över varandra och smetas av väldigt lätt.
Berätta lite om vad de nyupptäckta formerna utav kol kan komma att användas till. Vilka egenskaper hos dem kan komma till nytta då?
Fotbollsmolekyler kan göra så att djur lever upp till dubbelt så länge. Detta för att fotbollsmolekylerna kan skydda djuren ifrån fria radikaler. Det kan också användas i mindre datorer, i tunnar bildskärmar och mediciner i mot virussjukdomar.
Fossila bränslen
De fossila bränslena håller på att ta slut för att vi förbrukar mer fossila bränslen än vad vad som tillverkas. Vi måste hitta en ny energikälla som funkar lika bra, om inte bättre med tanke på hur koldioxiden som blir efter utsläppet förvärrar växthuseffekten.
Fossila bränslen - Det är i form utav råolja, naturgas och stenkol. Detta kommer ifrån fossiler (gamla döda växter och djur som har utsatts för högt tryck och hög temperatur under flera miljoner år).
Naturgas - Detta är kolväten i gasform (den vanligaste är metangas). Den utgör inte alls mycket utav energin som vi gör av med i världen, men vissa bussar går på naturgas.
Gaskraftverk - Där görs el ifrån naturgas.
Stenkol - Detta används i kolkraftverk för att utvinna energi. 25-30% utav världens energi är utav stenkol trots att Sverige inte använder sig så mycket utav den.
Kolkraftverk - Där bränner man kolet för att utvinna energi.
Torv - Torv är påbörjan till stenkol då det är växter som har förmultnat.
Råolja - Det är oljan som vi utvinner mest energi ifrån idag. Den använder vi för att köra bilar, tillverka plast osv. De olika kolvätena i oljan har olika egenskaper beroende på hur långa molekylerna är.
Oljeraffinaderi - Det är dit oljan skickas för att separeras ifrån varandra. Oljan har olika kokpunkt så man värmer alltså upp oljan i olika temperaturer för att den ska separeras, de olika oljorna har olika egenskaper och skickas till olika ställen för bruk.
Fraktion - Grupperna som oljan delas in i kallas fraktioner.
Fraktionerad destillation - Det är metoden för att separera oljorna ifrån varandra.
Varför håller de fossila bränslena på att ta slut och vilka problem kan det medföra?
Att bilda råolja, stenkol och naturgas är en lång process som tar flera miljoner år då döda djur och växter ska ligga i hög värme och högt tryck för att bildas. Eftersom att det tar så lång tid så hinner vi göra av med mer än vad som hinner bildas.
Det är ett problem då de fossila bränslena utgör en stor del utav dagens energi och vi har ännu inte något som kan ersätta den stora delen.
Berätta om minst 4 olika råoljefraktioner och vad vi använder dem till.
Asfalt och paraffin - Dess kokpunkt är 400°c och det används till att göra asfalt.
Fotogen - Dess kokpunkt är 220°c och det används som bränsle till flygplan.
Bensin - Dess kokpunkt är 170°c och det används till bilbränsle.
Dieselolja och lätt eldningsolja - används som bränsle till lastbilar och dess kokpunkt är 300°c.
Fotosyntsenen:
Den skapar mer energi än vad den tar in. Den tar in vatten och koldioxid vilket från början inte är så värst energirikt, men den omvandlar det till syre och glukos (glukosen kan omvandlas till fetter, cellulosa och andra ämnen) som har betydligt mycket mer energi.
Koldioxid + vatten + solenergi ›› Växtcell ›› Syrgas + Glukos
Förbränning är som fotosyntesen fast baklänges, alltså så bränner man ved (som innehåller cellulosa) och den tar syre för att brinna, ut kommer värmeenergi, koldioxid och vattenånga.
Cellandning:
Enzymerna i kroppen hjälper till med förbränningen som sker inuti oss hela tiden, med hjälp utav dem kan förbränningen ske vid 37°c.
Glukos + Syre ›› djurcell ›› vatten + koldioxid + energi
Kemisk energi - Det finns i alla kemiska ämnen. Den energin är lagrad i molekylernas bindningar och när bindnigarna "försvinner" (exempelvis vid förbränning) så frigörs energin.
Fotosyntesen - Det är så växterna omvandlar koldioxid, solenergi och vatten till glukos och syre.
Fossila bränslen - Det är i form utav råolja, naturgas och stenkol. Detta kommer ifrån fossiler (gamla döda växter och djur som har utsatts för högt tryck och hög temperatur under flera miljoner år).
Cellanding - Det är enzymerna som hjälper till i kroppens egna förbränning. Den tar glukos och syre och omvandlar till vatten, koldioxid och energi.
Kolets kretslopp - Växterna tar till sig koldioxid ur luften - Djur äter växterna - Vi äter djur och växter - Vi omvandlar syre till koldioxid när vi andas - vi andas ut koldioxid till luften
Varifrån kommer den kemiska energin i fossila bränslen och energirika näringsämnen?
Energin sitter lagrad i dess bindingar.
Vilka två typer utav förbränning finns det?
Det finns förbränning som när man eldar något, alltså när elden tar cellulosan i trät och syre och det blir vatten, koldioxid och värmeenergi.
Sedan finns det den inne i kroppen där kroppen tar glukos och syre för att omvandla det till koldioxid, vatten och energi.
Förklara vad som händer med den kemiska energin när något brinner:
Den kemiska energin sitter lagrad i atomernas bindingar och när man bränner dem så bryts bindingarna och energin frigörs.
Beskriv kolets kretslopp så utförligt som möjligt:
Växterna tar till sig koldioxid ur luften till sin fotosyntes - Djur äter växterna eftersom att det är deras föda. Eller så äter de andra djur som i sin tur ätit cellulosa dom innehåller kol - Vi äter djur och/eller växter som då innehåller cellulosa eller kol - Vi omvandlar syre till koldioxid när vi andas - vi andas ut koldioxid till luften
Växthuseffekten - Koldioxid, metangas och andra växthusgaser gör så att solstrålarna kan komma innanför våran atomsfär men sedan inte ut. Lite som ett växthus med dess glas.
Växthusgaser - Gaser som metangas och koldioxid, de bidrar till växthuseffekten.
Katalysator - Det är ett ämne som skyndar på ett kemisk reaktion utan att själv förändras.
Förnybar energikälla - Det är som träkol, vind, vatten, sol osv, det är ämnen som inte tar slut, vinden slutar tillexempel aldrig blåsa och därför har man skapat vindkraftverk som i sin tur är en förnybar energikälla.
Biobränsle/Energiskog - Det är tillexempel träd eller annan vad man kan elda med. Det finns särskilja energiskogar som är planterade för just detta och sådan sly tar in lika mycket koldioxid som den skapar när man bränner den.
Fusionskraft - Det är samma kraft som solen använder sig utav för att lysa, alltså att två väteatomer slås ihop till en heliumatom, alltså kommer det inte bli något farligt avfall som i ett kärnkraftverk där man istället delar på ämnen för att få en kedjereaktion.
Vilken gas bildas när vi bränner fossila bränslen? Varför är det ett problem?
Koldioxid, för att de bidrar till växthuseffekten.
Det kan även bildas farliga gaser. Nämn några och hur vi ska minska dem.
Svaveloxider och kväveoxider. Om vi minskar på hur mycket fossila bränslen vi använder så kommer det inte släppas ut så mycket giftiga gaser, dessutom så kommer vi inte bidra till växthuseffekten på samma sätt.
Förklara varför biobränslen inte ökar växthuseffekten.
För att om man bränner ett träd tillexempel så har de redan tagit in och omvandlat lika mycket koldioxid som de kommer bildas när man bränner det. Det blir som plus, minus noll.
Ge exempel på energikällor som inte bygger på förbränning.
Vattenkraft, vindkraft och solceller.
Brandtriangel - Det behövs tre saker för att få något att ta eld, det är värme, syre och något bränsle som kan brinna.
Antändingstemperatur - Det är den temperaturen som behövs för att ett visst ämne ska börja brinna.
Självantänding/Linolja - Detta kan ske ifall ett ämne med lång antändiningstemperatur ligger i ett rum med en temperatur över detta, tillexempel linolja. Man ska aldrig lämna ett papper med sådan olja på för att pappret är bränsle och rummet är redan varmt nog för att tända det, då reagerar värmen med syret och det börjar brinna.
Flampunkt - Brännbara gaser bildar gaser vid en viss temperatur, den kallas flampunkt.
Brandgata - Ifall det är en skogsbrand så hugger brandmännen ner träd där det inte brinner, då blir det en brandgata där elden inte får så mycket bränsle.
Rädda, Larma, Släck! - Dessa orden står i den ordningen för att ifall en brand skulle uppstå ska du först rädda alla liv som går ifrån elden, sen ska man larma brandkåren ifall man inte är till 100% säker på att man kan släcka den på egen hand. Efter det ska man göra allt för att släcka elden eller bara förhindra att den sprider sig mera, tillexempel stänga dörrar för att hindra syreintaget eller dra ut kontakter.
Vilka tre sätt finns det för att släcka en eld?
Kväva den, ta bort dess värme eller göra så att den inte har något bränsle att brinna på.
Försök förklara varför man ska tända eld på stålull och inte en stålklump.
Det är för att ifall man fördelar bränslet fint så har värmen och syret lättare att ta sig till bränslet och då brinner det lättare.
Frågor:
1. Etanol, för att det skapas utav förnybara energikällor.
Vätgas, för att det inte är farligt för miljön.
Ved, för att det kommer ifrån träd som i sin tur har omvandlat koldioxid till syre i samma mängd som det kommer tillkomma koldioxid när man eldar med det.
2. B
3.
1 - C
2 - E
3 - D
4 - A
5 - B
4.
1 - D
2 - E
3 - F
4 - B
5 - C
6 - A
5. Etanol, för att det framställs utav förnybara energikällor.
6.
A, falskt, all energi kommer från början ifrån solen.
B, falskt, träkol är amorft kol vilket betyder att de inte sitter i någon speciell ordning.
C, falskt, Grafen och grafit är helt olika saker.
D, sant, för att de sitter i 6-hörningar formade i rör, detta gör röret väldigt starkt.
E, sant, För att det kan komma till genom att får och kor rapar.
F, falskt, råolja separerar men genom att använda dess olika kokpunkter.
G, falskt, det tar flera miljoner år att framställa.
7.
A, sant, den kemiska energin finns ämnenas bindingar och de brister under en förbränning, vilket leder till att den frigörs.
B, falskt, kolets kretslopp innerbär att kolet går runt i naturen, precis som vattnets kretslopp.
C, falskt, det släppt bara ut ifall den är ofullständig.
D, falskt, den har alltid funnits.
E, falskt, jo det gör det, men eftersom att det har vart träd innan så har de omvandlat koldioxid till syre i tidigare dagar, det går alltså plus, minus, noll.
F, sant
G. sant
8a. Nej det tycker jag inte, det är mer om samhället och hur man ska göra för att spara och betala och grejer, det går inte på rena kemikunskaper.
b. För att det ska kunna användas i större sammanhang och skapa en bra motivering så behöver man en kanske mer noggrann förklaring och lösning, men inte i alla sammanhang. Förslagen är bra och det kan minskas på grund utav det, det kan också vara bra hypotser utav dem ifall de inte är så utbildade inom ämnet.
9a. Bilar är en stor framgång i människoutvecklingen, helt plötsligt så kan man förflytta sig långt på ett enkelt sätt, dessutom kan vi göra fina asfalterade bilvägar utav oljan.
b. Vi har ökat förbränningen utav ett ämne som inte tar in koldioxid och därför så ökar växthuseffekten.
c. Jag tror att det är bra på för utvecklingen. Vi alla har utvecklats som individer och lärt oss om en massa olika saker. Men sedan att den ökade växthuseffekten har tillkommit kanske inte är jätteposetivt, men jag tror att det hör till, det är nu vi ska lära oss om detta och tillsammans komma på en bra lösning för att göra världen bättre och hitta nya energikällor.
10. för att det fanns inget liv på jorden, därmed inget kretslopp som höll igång det.
11a. Charlies, för att den är mer noggrann än de andra. Hur snabbt man springer kan verkligen bero på dagsform och därför var idén med medelvärdet bra.
b. Albins idé är inte jättebra då han planerade att springa på samma dag ungefär vid samma tidpunkt, då skulle han redan vara trött eftersom han hade sprungit tidigare.
Beas idé är bra, men jag tycker fortfarande att det var bättre med fler personer och likafördelning med kön.
12A. Detta är mycket farligt då det är trä under, det kan bli ännu mer bränsle för elden, dessutom så är det nära en vägg där lågorna kan ta eld i mot träväggen och som grädde på moset så var fönstret öppet så att elden lätt skulle kunna sprida sig in i huset.
B. Det tar 24 timmar för kolet att svalna och undersidan utav en engångsgrill blir mycket varm. Att då lämna de använda engångsgrillarna på gräset är absolut inget smart alternativ då gräset lätt kan ta eld utav värmen.
C. Eftersom att grillen fortfarande är varm och sopor är ett jättebra bränsle så kanske alla sopor i soptunnan tar eld så småningom.
När någonting brinner så sker det en kemisk reaktion som kallas förbränning, det finns också en förbränning som pågår inne i våra kroppar. Trots att förbränningen är så olika så sker det samma sak, det handlar om att släppa loss energi som finns lagrad i kemiska ämnen.
Kolets kretslopp:
Djur äter växter som innehåller kol - Vi äter djuren som har ätit växterna - Vi andas ut koldioxid - växterna gör om koldioxiden till syre (fotosyntes) - Träden och växterna får kol i sig
Kol:
Kolet finns i många olika saker, kolatomerna är alltid desamma men de sitter i olika molekyler som skapar deras egenskaper.
Diamant - Diamant är ett ämne utav bara kol, där sitter alla kolatomer hårt hoptryckt i ett tredimensionellt nätverk, vilket gör att det bli världens hårdaste ämne.
Grafit - Detta ämnet är också enbart gjort utav kol, fast här sitter kolatomerna i tunna lager som det är lätt att de smetar av sig, blyertspennor har den sortens kol i sig tillexempel.
Amorft kol - Detta betyder att kolatomerna inte sitter i någon speciell form eller ordning. Ett exempel på denna sortens kol är träkol.
Aktivt kol - Detta är korn utav amorft kol, de har hål i sig som kan absorbera bort ämnen, detta används tillexempel ifall ett barn har svalt farlig medicin, då kan man ge den aktivt kol som drar åt sig den farliga medicinen.
Fotbollsmolekyler - Det är när kolatomerna sätter sig i 5 eller 6-hörningar som i sin tur formar en fotboll.
Nanorör - Här sätter sig molekylerna också i sexhörningar, men istället för en fotboll så formar de sig till ett smalt rör. Rören är starka och är bra på att leda el.
Fullerener - Det är samlingsnamnet för fotbollsmolekyler och nanorör.
Grafen - Kolatomerna sitter även här i sexhörningar fast i ett enstaka sikt. Molekylen är väldigt tunn men har helt unika egenskaper. Den påverkas inte heller utav andra sikt som grafit gör. Det är tunnt och genomskinligt men trots det är det 200 gånger starkare än stål. Det är formbart och leder el bra, dessutom så är det ogenomträngligt för gaser och vätskor.
Vad används grafit och diamant till? Vilka egenskaper är viktiga då?
Diamant kan användas till borr som man borrar i glas med. Detta för att det är världens starkaste ämne.
Grafit kan man använda i blyertspennor för att ämnet ligger i tunna sikt över varandra och smetas av väldigt lätt.
Berätta lite om vad de nyupptäckta formerna utav kol kan komma att användas till. Vilka egenskaper hos dem kan komma till nytta då?
Fotbollsmolekyler kan göra så att djur lever upp till dubbelt så länge. Detta för att fotbollsmolekylerna kan skydda djuren ifrån fria radikaler. Det kan också användas i mindre datorer, i tunnar bildskärmar och mediciner i mot virussjukdomar.
Fossila bränslen
De fossila bränslena håller på att ta slut för att vi förbrukar mer fossila bränslen än vad vad som tillverkas. Vi måste hitta en ny energikälla som funkar lika bra, om inte bättre med tanke på hur koldioxiden som blir efter utsläppet förvärrar växthuseffekten.
Fossila bränslen - Det är i form utav råolja, naturgas och stenkol. Detta kommer ifrån fossiler (gamla döda växter och djur som har utsatts för högt tryck och hög temperatur under flera miljoner år).
Naturgas - Detta är kolväten i gasform (den vanligaste är metangas). Den utgör inte alls mycket utav energin som vi gör av med i världen, men vissa bussar går på naturgas.
Gaskraftverk - Där görs el ifrån naturgas.
Stenkol - Detta används i kolkraftverk för att utvinna energi. 25-30% utav världens energi är utav stenkol trots att Sverige inte använder sig så mycket utav den.
Kolkraftverk - Där bränner man kolet för att utvinna energi.
Torv - Torv är påbörjan till stenkol då det är växter som har förmultnat.
Råolja - Det är oljan som vi utvinner mest energi ifrån idag. Den använder vi för att köra bilar, tillverka plast osv. De olika kolvätena i oljan har olika egenskaper beroende på hur långa molekylerna är.
Oljeraffinaderi - Det är dit oljan skickas för att separeras ifrån varandra. Oljan har olika kokpunkt så man värmer alltså upp oljan i olika temperaturer för att den ska separeras, de olika oljorna har olika egenskaper och skickas till olika ställen för bruk.
Fraktion - Grupperna som oljan delas in i kallas fraktioner.
Fraktionerad destillation - Det är metoden för att separera oljorna ifrån varandra.
Varför håller de fossila bränslena på att ta slut och vilka problem kan det medföra?
Att bilda råolja, stenkol och naturgas är en lång process som tar flera miljoner år då döda djur och växter ska ligga i hög värme och högt tryck för att bildas. Eftersom att det tar så lång tid så hinner vi göra av med mer än vad som hinner bildas.
Det är ett problem då de fossila bränslena utgör en stor del utav dagens energi och vi har ännu inte något som kan ersätta den stora delen.
Berätta om minst 4 olika råoljefraktioner och vad vi använder dem till.
Asfalt och paraffin - Dess kokpunkt är 400°c och det används till att göra asfalt.
Fotogen - Dess kokpunkt är 220°c och det används som bränsle till flygplan.
Bensin - Dess kokpunkt är 170°c och det används till bilbränsle.
Dieselolja och lätt eldningsolja - används som bränsle till lastbilar och dess kokpunkt är 300°c.
Fotosyntsenen:
Den skapar mer energi än vad den tar in. Den tar in vatten och koldioxid vilket från början inte är så värst energirikt, men den omvandlar det till syre och glukos (glukosen kan omvandlas till fetter, cellulosa och andra ämnen) som har betydligt mycket mer energi.
Koldioxid + vatten + solenergi ›› Växtcell ›› Syrgas + Glukos
Förbränning är som fotosyntesen fast baklänges, alltså så bränner man ved (som innehåller cellulosa) och den tar syre för att brinna, ut kommer värmeenergi, koldioxid och vattenånga.
Cellandning:
Enzymerna i kroppen hjälper till med förbränningen som sker inuti oss hela tiden, med hjälp utav dem kan förbränningen ske vid 37°c.
Glukos + Syre ›› djurcell ›› vatten + koldioxid + energi
Kemisk energi - Det finns i alla kemiska ämnen. Den energin är lagrad i molekylernas bindningar och när bindnigarna "försvinner" (exempelvis vid förbränning) så frigörs energin.
Fotosyntesen - Det är så växterna omvandlar koldioxid, solenergi och vatten till glukos och syre.
Fossila bränslen - Det är i form utav råolja, naturgas och stenkol. Detta kommer ifrån fossiler (gamla döda växter och djur som har utsatts för högt tryck och hög temperatur under flera miljoner år).
Cellanding - Det är enzymerna som hjälper till i kroppens egna förbränning. Den tar glukos och syre och omvandlar till vatten, koldioxid och energi.
Kolets kretslopp - Växterna tar till sig koldioxid ur luften - Djur äter växterna - Vi äter djur och växter - Vi omvandlar syre till koldioxid när vi andas - vi andas ut koldioxid till luften
Varifrån kommer den kemiska energin i fossila bränslen och energirika näringsämnen?
Energin sitter lagrad i dess bindingar.
Vilka två typer utav förbränning finns det?
Det finns förbränning som när man eldar något, alltså när elden tar cellulosan i trät och syre och det blir vatten, koldioxid och värmeenergi.
Sedan finns det den inne i kroppen där kroppen tar glukos och syre för att omvandla det till koldioxid, vatten och energi.
Förklara vad som händer med den kemiska energin när något brinner:
Den kemiska energin sitter lagrad i atomernas bindingar och när man bränner dem så bryts bindingarna och energin frigörs.
Beskriv kolets kretslopp så utförligt som möjligt:
Växterna tar till sig koldioxid ur luften till sin fotosyntes - Djur äter växterna eftersom att det är deras föda. Eller så äter de andra djur som i sin tur ätit cellulosa dom innehåller kol - Vi äter djur och/eller växter som då innehåller cellulosa eller kol - Vi omvandlar syre till koldioxid när vi andas - vi andas ut koldioxid till luften
Växthuseffekten - Koldioxid, metangas och andra växthusgaser gör så att solstrålarna kan komma innanför våran atomsfär men sedan inte ut. Lite som ett växthus med dess glas.
Växthusgaser - Gaser som metangas och koldioxid, de bidrar till växthuseffekten.
Katalysator - Det är ett ämne som skyndar på ett kemisk reaktion utan att själv förändras.
Förnybar energikälla - Det är som träkol, vind, vatten, sol osv, det är ämnen som inte tar slut, vinden slutar tillexempel aldrig blåsa och därför har man skapat vindkraftverk som i sin tur är en förnybar energikälla.
Biobränsle/Energiskog - Det är tillexempel träd eller annan vad man kan elda med. Det finns särskilja energiskogar som är planterade för just detta och sådan sly tar in lika mycket koldioxid som den skapar när man bränner den.
Fusionskraft - Det är samma kraft som solen använder sig utav för att lysa, alltså att två väteatomer slås ihop till en heliumatom, alltså kommer det inte bli något farligt avfall som i ett kärnkraftverk där man istället delar på ämnen för att få en kedjereaktion.
Vilken gas bildas när vi bränner fossila bränslen? Varför är det ett problem?
Koldioxid, för att de bidrar till växthuseffekten.
Det kan även bildas farliga gaser. Nämn några och hur vi ska minska dem.
Svaveloxider och kväveoxider. Om vi minskar på hur mycket fossila bränslen vi använder så kommer det inte släppas ut så mycket giftiga gaser, dessutom så kommer vi inte bidra till växthuseffekten på samma sätt.
Förklara varför biobränslen inte ökar växthuseffekten.
För att om man bränner ett träd tillexempel så har de redan tagit in och omvandlat lika mycket koldioxid som de kommer bildas när man bränner det. Det blir som plus, minus noll.
Ge exempel på energikällor som inte bygger på förbränning.
Vattenkraft, vindkraft och solceller.
Brandtriangel - Det behövs tre saker för att få något att ta eld, det är värme, syre och något bränsle som kan brinna.
Antändingstemperatur - Det är den temperaturen som behövs för att ett visst ämne ska börja brinna.
Självantänding/Linolja - Detta kan ske ifall ett ämne med lång antändiningstemperatur ligger i ett rum med en temperatur över detta, tillexempel linolja. Man ska aldrig lämna ett papper med sådan olja på för att pappret är bränsle och rummet är redan varmt nog för att tända det, då reagerar värmen med syret och det börjar brinna.
Flampunkt - Brännbara gaser bildar gaser vid en viss temperatur, den kallas flampunkt.
Brandgata - Ifall det är en skogsbrand så hugger brandmännen ner träd där det inte brinner, då blir det en brandgata där elden inte får så mycket bränsle.
Rädda, Larma, Släck! - Dessa orden står i den ordningen för att ifall en brand skulle uppstå ska du först rädda alla liv som går ifrån elden, sen ska man larma brandkåren ifall man inte är till 100% säker på att man kan släcka den på egen hand. Efter det ska man göra allt för att släcka elden eller bara förhindra att den sprider sig mera, tillexempel stänga dörrar för att hindra syreintaget eller dra ut kontakter.
Vilka tre sätt finns det för att släcka en eld?
Kväva den, ta bort dess värme eller göra så att den inte har något bränsle att brinna på.
Försök förklara varför man ska tända eld på stålull och inte en stålklump.
Det är för att ifall man fördelar bränslet fint så har värmen och syret lättare att ta sig till bränslet och då brinner det lättare.
Frågor:
1. Etanol, för att det skapas utav förnybara energikällor.
Vätgas, för att det inte är farligt för miljön.
Ved, för att det kommer ifrån träd som i sin tur har omvandlat koldioxid till syre i samma mängd som det kommer tillkomma koldioxid när man eldar med det.
2. B
3.
1 - C
2 - E
3 - D
4 - A
5 - B
4.
1 - D
2 - E
3 - F
4 - B
5 - C
6 - A
5. Etanol, för att det framställs utav förnybara energikällor.
6.
A, falskt, all energi kommer från början ifrån solen.
B, falskt, träkol är amorft kol vilket betyder att de inte sitter i någon speciell ordning.
C, falskt, Grafen och grafit är helt olika saker.
D, sant, för att de sitter i 6-hörningar formade i rör, detta gör röret väldigt starkt.
E, sant, För att det kan komma till genom att får och kor rapar.
F, falskt, råolja separerar men genom att använda dess olika kokpunkter.
G, falskt, det tar flera miljoner år att framställa.
7.
A, sant, den kemiska energin finns ämnenas bindingar och de brister under en förbränning, vilket leder till att den frigörs.
B, falskt, kolets kretslopp innerbär att kolet går runt i naturen, precis som vattnets kretslopp.
C, falskt, det släppt bara ut ifall den är ofullständig.
D, falskt, den har alltid funnits.
E, falskt, jo det gör det, men eftersom att det har vart träd innan så har de omvandlat koldioxid till syre i tidigare dagar, det går alltså plus, minus, noll.
F, sant
G. sant
8a. Nej det tycker jag inte, det är mer om samhället och hur man ska göra för att spara och betala och grejer, det går inte på rena kemikunskaper.
b. För att det ska kunna användas i större sammanhang och skapa en bra motivering så behöver man en kanske mer noggrann förklaring och lösning, men inte i alla sammanhang. Förslagen är bra och det kan minskas på grund utav det, det kan också vara bra hypotser utav dem ifall de inte är så utbildade inom ämnet.
9a. Bilar är en stor framgång i människoutvecklingen, helt plötsligt så kan man förflytta sig långt på ett enkelt sätt, dessutom kan vi göra fina asfalterade bilvägar utav oljan.
b. Vi har ökat förbränningen utav ett ämne som inte tar in koldioxid och därför så ökar växthuseffekten.
c. Jag tror att det är bra på för utvecklingen. Vi alla har utvecklats som individer och lärt oss om en massa olika saker. Men sedan att den ökade växthuseffekten har tillkommit kanske inte är jätteposetivt, men jag tror att det hör till, det är nu vi ska lära oss om detta och tillsammans komma på en bra lösning för att göra världen bättre och hitta nya energikällor.
10. för att det fanns inget liv på jorden, därmed inget kretslopp som höll igång det.
11a. Charlies, för att den är mer noggrann än de andra. Hur snabbt man springer kan verkligen bero på dagsform och därför var idén med medelvärdet bra.
b. Albins idé är inte jättebra då han planerade att springa på samma dag ungefär vid samma tidpunkt, då skulle han redan vara trött eftersom han hade sprungit tidigare.
Beas idé är bra, men jag tycker fortfarande att det var bättre med fler personer och likafördelning med kön.
12A. Detta är mycket farligt då det är trä under, det kan bli ännu mer bränsle för elden, dessutom så är det nära en vägg där lågorna kan ta eld i mot träväggen och som grädde på moset så var fönstret öppet så att elden lätt skulle kunna sprida sig in i huset.
B. Det tar 24 timmar för kolet att svalna och undersidan utav en engångsgrill blir mycket varm. Att då lämna de använda engångsgrillarna på gräset är absolut inget smart alternativ då gräset lätt kan ta eld utav värmen.
C. Eftersom att grillen fortfarande är varm och sopor är ett jättebra bränsle så kanske alla sopor i soptunnan tar eld så småningom.
måndag 20 april 2015
Minoritetsspråk
Samiska
Samiska blev godkänt som ett minoritetsspråk år 2000. Språket är en blandning utav sitt eget och urfinska detta var före Jesu födelse, alltså var de ungefär samma språk då men för 4000 så skiljdes språken åt helt.
Det görs mycket för att de samiska språket, år 1977 så infördes sameskolan där de är mycket undervisning på samiska och där de tillexempel jobbar med horn och liknande på träslöjden. Det har stöd ifrån staten för att hålla språket vid liv.
Jiddisch
För bara 70 år sedan så var Jiddisch ett stort europeiskt språk. De hade 11 000 000 som förstod språket men idag finns det ca 3000 som förstår det.
1940 var det 11 000 000 som förstod det, men under andra världskriget när så många judar utplånades försvann nästan språket. Bara 5 år senare så var det nästan inga alls som kunde tala jiddisch.
Så nu finns språket bara där judar finns mest, man lär sig det ifall man har föräldrar som talar det, men trots det är det ingen ljus framtid för språket eftersom att det inte görs så mycket för att föra språket vidare.
Meänkieli
Språket föddes år 1809 då Finland togs ifrån Sverige ifrån Ryssland. Det kommer ifrån då Sverige och Finland var samma land, fast man försökte bli av med språket då. Egentligen är det som en dialekt ur finskan som har utvecklats steg för steg mot ett eget språk, men det är mycket svenska ord som sedan utvecklas iväg med en finsk ändelse.
Detta minoritetsspråk råkade lite illa ut då det bestämdes att det skulle införas skolor för alla, där fick man bara prata Svenska, inte ens på raster eller liknande fick man prata språket. Men sedan försvann den lagen och nu är det ett skyddat språk.
Finska
Finskan har släkt i både ungerskan och estiska. De som talade finska levde som förr väldigt länge innan det utvecklades mot mer svenska. Finnarna som då levde ensamma flyttade till värmland och blev tvåspråkiga.
Romani Chib
Romani Chib blev ett officiellt minoritetsspråk år 2000, nuförtiden så är det alltså ett skyddat språk och de har tillgång till modersmålundervisning så att språket inte dör ut. Det är ett ganska stort språk med en massa variationer och dialekter, det finns ungefär 60 stycken.
Språket kommer ifrån människor som har förflyttat sig från Indien med tiden, igenom länder som Persien, och Grekland, därav kommer en del låneord. När de kom till Sverige 29/9 år 1512 så fick de först leva i småsamhällen i tält och husvagnar i utanförskap. De är ett språk som är påverkat utav många andra språk, men det har också påverkat en del andra språk.
Resonemang:
Ett minoritetsspråk är ett språk som inte talas utav många, ett språk som inte många kan men nuförtiden så kan de flesta som talar minoritetsspråk är tvåspråkiga och kan landets huvudspråk också. Språket kan vara mycket likt "huvudspråket" i landet men skriften kan vara olik. De måste också ha talats i Sverige i över 100 år för att kunna räknas som ett minoritetsspråk.
Egentligen tycker inte jag att det känns så viktigt med minoritetsspråk. Men, det är lätt för mig att säga som bara talar svenska. Dock så tror jag att språket känns viktigt och välbehövligt för de som pratar det, de kanske behåller kulturen och är bra på det sättet. Jag bryr mig inte egentligen så mycket, jag känner mest att ifall de vill prata deras språk så får det göra det, ifall vi vill prata vårt så får vi göra det. Jag tror att allt bara handlar om att inte lägga sig i för mycket och bara acceptera alla andra. Jag tror att det är ganska onödigt trots allt, det känns som om Sverige hade funkat utan det och det hade självklart varit en fördel att slippa arbeta för att skydda dem hela tiden så att de inte ska dö ut.
Det dör ut språk hela tiden och jag tror på något sätt att det är så det funkar, att världen håller på att närma sig varandra även språkmässigt. Det tycker jag är bra, tänk redan på engelskan som lärs ut i skolan och även B-språk, det är en fot in till att förstå vad andra vill i världen. Jag tror alltså att det är ett sätt att få människor runt världen mer sammansatta så att man kan kommunicera med flera, det får handeln och allt att flyta på ett bättre sätt eftersom att vi förstår varandra. Ifall då språken och olika sätt att tala blir färre och färre kommer det tillslut kanske bli ett mer enat språk överallt som kommer hjälpa människorna. Förr så nådde man kanske bara sin by och talade med dem där, men nu är vi ett samhälle som kan ha kontakter över hela jorden och då är det viktigt att förstå varandra på ett helt annat sätt än förr. Vi lever inte som förr, vi måste gå vidare.
Men om jag då hade talat ett minoritetsspråk så hade jag nog blivit mycket upprörd ifall inget gjordes för att bevara mitt språk och så som det vart förr, det hade ändå varit mina förfäder som talat språket i flera år och jag hade nog tyckt att det hade vart hemskt tråkigt ifall det dog ut.
Men i det långa loppet så tror jag att språk ska dö ut för att få utvecklingen framåt.
Källa: Jag har hämtat informationen från filmerna UR.se, där så är det både faktabaserat och så intervjuar de personer som talar minoritetsspråket, så det är både primära och sekundära källor.
Samiska blev godkänt som ett minoritetsspråk år 2000. Språket är en blandning utav sitt eget och urfinska detta var före Jesu födelse, alltså var de ungefär samma språk då men för 4000 så skiljdes språken åt helt.
Det görs mycket för att de samiska språket, år 1977 så infördes sameskolan där de är mycket undervisning på samiska och där de tillexempel jobbar med horn och liknande på träslöjden. Det har stöd ifrån staten för att hålla språket vid liv.
Jiddisch
För bara 70 år sedan så var Jiddisch ett stort europeiskt språk. De hade 11 000 000 som förstod språket men idag finns det ca 3000 som förstår det.
1940 var det 11 000 000 som förstod det, men under andra världskriget när så många judar utplånades försvann nästan språket. Bara 5 år senare så var det nästan inga alls som kunde tala jiddisch.
Så nu finns språket bara där judar finns mest, man lär sig det ifall man har föräldrar som talar det, men trots det är det ingen ljus framtid för språket eftersom att det inte görs så mycket för att föra språket vidare.
Meänkieli
Språket föddes år 1809 då Finland togs ifrån Sverige ifrån Ryssland. Det kommer ifrån då Sverige och Finland var samma land, fast man försökte bli av med språket då. Egentligen är det som en dialekt ur finskan som har utvecklats steg för steg mot ett eget språk, men det är mycket svenska ord som sedan utvecklas iväg med en finsk ändelse.
Detta minoritetsspråk råkade lite illa ut då det bestämdes att det skulle införas skolor för alla, där fick man bara prata Svenska, inte ens på raster eller liknande fick man prata språket. Men sedan försvann den lagen och nu är det ett skyddat språk.
Finska
Finskan har släkt i både ungerskan och estiska. De som talade finska levde som förr väldigt länge innan det utvecklades mot mer svenska. Finnarna som då levde ensamma flyttade till värmland och blev tvåspråkiga.
Romani Chib
Romani Chib blev ett officiellt minoritetsspråk år 2000, nuförtiden så är det alltså ett skyddat språk och de har tillgång till modersmålundervisning så att språket inte dör ut. Det är ett ganska stort språk med en massa variationer och dialekter, det finns ungefär 60 stycken.
Språket kommer ifrån människor som har förflyttat sig från Indien med tiden, igenom länder som Persien, och Grekland, därav kommer en del låneord. När de kom till Sverige 29/9 år 1512 så fick de först leva i småsamhällen i tält och husvagnar i utanförskap. De är ett språk som är påverkat utav många andra språk, men det har också påverkat en del andra språk.
Resonemang:
Ett minoritetsspråk är ett språk som inte talas utav många, ett språk som inte många kan men nuförtiden så kan de flesta som talar minoritetsspråk är tvåspråkiga och kan landets huvudspråk också. Språket kan vara mycket likt "huvudspråket" i landet men skriften kan vara olik. De måste också ha talats i Sverige i över 100 år för att kunna räknas som ett minoritetsspråk.
Egentligen tycker inte jag att det känns så viktigt med minoritetsspråk. Men, det är lätt för mig att säga som bara talar svenska. Dock så tror jag att språket känns viktigt och välbehövligt för de som pratar det, de kanske behåller kulturen och är bra på det sättet. Jag bryr mig inte egentligen så mycket, jag känner mest att ifall de vill prata deras språk så får det göra det, ifall vi vill prata vårt så får vi göra det. Jag tror att allt bara handlar om att inte lägga sig i för mycket och bara acceptera alla andra. Jag tror att det är ganska onödigt trots allt, det känns som om Sverige hade funkat utan det och det hade självklart varit en fördel att slippa arbeta för att skydda dem hela tiden så att de inte ska dö ut.
Det dör ut språk hela tiden och jag tror på något sätt att det är så det funkar, att världen håller på att närma sig varandra även språkmässigt. Det tycker jag är bra, tänk redan på engelskan som lärs ut i skolan och även B-språk, det är en fot in till att förstå vad andra vill i världen. Jag tror alltså att det är ett sätt att få människor runt världen mer sammansatta så att man kan kommunicera med flera, det får handeln och allt att flyta på ett bättre sätt eftersom att vi förstår varandra. Ifall då språken och olika sätt att tala blir färre och färre kommer det tillslut kanske bli ett mer enat språk överallt som kommer hjälpa människorna. Förr så nådde man kanske bara sin by och talade med dem där, men nu är vi ett samhälle som kan ha kontakter över hela jorden och då är det viktigt att förstå varandra på ett helt annat sätt än förr. Vi lever inte som förr, vi måste gå vidare.
Men om jag då hade talat ett minoritetsspråk så hade jag nog blivit mycket upprörd ifall inget gjordes för att bevara mitt språk och så som det vart förr, det hade ändå varit mina förfäder som talat språket i flera år och jag hade nog tyckt att det hade vart hemskt tråkigt ifall det dog ut.
Men i det långa loppet så tror jag att språk ska dö ut för att få utvecklingen framåt.
Källa: Jag har hämtat informationen från filmerna UR.se, där så är det både faktabaserat och så intervjuar de personer som talar minoritetsspråket, så det är både primära och sekundära källor.
onsdag 1 april 2015
Dialektmysteriet del 1 (sammanfattning)
Hur dialekterna kom till funderar man fortfarande lite på. Vad kom först språket eller dialekten? Att det finns olika dialekter i Sverige är för att man inte alltid kom åt alla runt omkring, det kunde ligga en skog, ett berg eller en sjö i vägen tillexempel, man hade inte samma möjlighet att förflytta sig då som man har nu.
Förr så fanns det ett språk i norden som alla pratade, språket hette Fornnordiska och det pratades överallt i mellan Island och Gotland, dock inte exakt likadant överallt, men ändå såpass likt så att man kunde lägga det under samma språk. Sedan har det bildats både språk och dialekter inom det fornnordiska språket. Det bli lite som "viskleken", ju mer man säger något ord så förändras det, vilket kan skapa en dialekt på vissa ställen.
Den så kallade "Rikssvenskan" är då ett ihopkok utav dialekter som ändå får andra dialekter att låta annorlunda. Detta har man användning för, man kan använda en dialekt ifall man vill snacka om något personligt men ifall man vill nå ut med något livsavgörande eller en nyhet så kanske man använder sig utav mer rikssvenska. Så ifall man söker att jobb som kräver att man inte har någon extrem dialekt så kan man alltså förfina sitt tal, det är en övningssak.
Djur talar med hjälp utav ljudkoder och oftast låter det likadant. Men det finns några djur som har olika dialekter. Exempel är späckhuggare. Där så följer alltid ungen sin mamma och därför så får dem samma dialekt som resten utav flocken. Detta är väldigt användbart, så har man lätt att hålla i ordning i flocken och dessutom så skulle det inte ske att man råkar para sig med någon i sin egen släkt så att det blir inavel.
Man har oftast samma dialekt när man är vuxen som man hade när man växer upp i det tidiga tonåren, det är svårt att ändra och hela 75% utav alla par i Sverige talar olika dialekter. Så att ändra sin dialekt helt kommer man inte kunna göra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)